Fredagmeddis
Slog på rejält med ättika på abborrarna och lät dom ta åt sig innan han öppnade sin källarkalla öl, tog fram en knäckebrödsskiva, lade på en skiva rökt fläsk och började äta, njöt av varje tugga och tyckte att han hade det helt fantastiskt här i Karlsholmstorpet, visserligen utan körväg, gick väl med visst besvär att komma fram med häst och vagn men annars var det apostlahästarna som gällde, fördelen var ju att han fick vara i fred för spontana besök vilket Oskar tyckte var lika skönt som abborrarna var goda. Klar så sträckte han på sig, tog bort disken och gick ut och satte sig på trappan, tog fram snuggan och piptobaken, stoppade pipan och tände den och allt var så nära det perfekta det gick att komma i jordelivet.
Efter att slag hörde han kråkorna leva om en bit bakom vedskjulet, kan knappast vara fiskrenset som får dom att leva om på det där viset, får väl ta mig en titt tänkte han och reste på sig, knallade i väg in i skogen bakom vedskjulet och fick se kråkorna rumstera om med något stort i ljungen, Oskar skrek till och alla kråkorna tog till flykten med ilsket kraxande, han gick fram för att se vad det var som fanns där på marken och se där låg en uggla, såg i princip alldeles död ut men när Oskar lyfte upp den så rörde den lite på huvudet och öppnade näbben lite, hur är det med dig egentligen frågade Oskar självklart utan att få något svar, undersökte ugglan så gott det gick och såg att kråkorna gått rätt illa åt den samt att ena vingen hängde misstänkt slapp. Måste vara något fel på vingen och flygförmågan annars skulle inte kråkorna haft en chans att anfalla ugglan så frågan är vad jag gör nu, antingen får den flytta in hos mig och så får vi se om du repar dig eller också så får jag ta bort dig så du slipper att lida mer, Oskar tänkte över läget och bestämde sig för att ge ugglan någon vecka som inneboende för att se hur det fick för den. Bar ugglan försiktigt i famnen tillbaka till sin stuga, letade reda på en gammal filt som han försiktigt svepte om ugglan och lade ner den i farstun, ja lös kan jag ju inte ha dig inne för då blir det nog en väldig oreda så hur löser jag det, Oskar kom då att tänka på mjärden han hade bakom vedskjulet, som han normalt använde för att fånga fisk i, den borde väl duga som ugglebur, ja så får det bli han hämtade in mjärden ställde den i ena hörnet i rummet, lade gamla tidningar i botten och sedan en gammal filt på tidningarna. Hämtade ugglan från farstun och lade försiktigt ner den i buren.
Ugglan lade sig tillrätta och såg fortfarande helt livlös ut, ja lite vatten kanske du behöver tänkte Oskar och satte ner en skål med vatten i mjärden, så måste dum väl ha lite mat också, just nu är det lite dåligt med sork på menyn så jag får väl ge mig ut och leta reda på lite fiskrens om det finns något kvar. Oskar for i väg bort till bäcken igen in i skogen där han kastat in fiskrenset, letade och lyckades hitta både abborrhjärtana och levrarna, tog med sig dom hem, letade upp en skål till som han placerade ugglematen i och ställde in också den i mjärden, så där varsågod nu skall jag gå ut och ladda min råttfälla så får vi se om vi inte kan servera ugglan varm råtta i morgon, visst skulle det smaka eller hur. Ugglor är ju nattaktiva så om jag lägger en filt över mjärden kanske jag kan få den att äta sen är det ju en annan fråga hur jag skall göra i natt när jag skall sova och ugglan vill vara vaken, det tål allt att tänka på. Oskar tog filten som han burit in ugglan i och täckte mjärden med, få se nu om vi kan lura dig att det är natt och få igång matlusten.
Oskar gick ut i vedskjulet och rotade fram sin burfälla, laddade den med en bit rökt fläsk och placerade den i vedskjulets ena hörn med några vedklampar över, så där ja nu är ni välkomna att kliva på och bli ugglemat mumlade Oskar när han stängde dörren och gick ut. Ja nu får jag allt ta hand om röken så att jag inte glömmer bort det i dag, Oskar öppnade luckan till röklådan och tog upp köttet som luktade fantastiskt gott, får allt bli en bit i kväll nu när det fortfarande är ljummet, stack hål i köttstyckena med sin kniv och trädde upp dom på en bit fiskrev, tog undan en bit revben till kvällen och hängde upp resten i källaren och hämtade samtidigt en öl att ha till det rökta rådjursköttet. Satte sig på trappan och tog fram sin kniv och började skära tunna skivor från revbenstycket, konstaterade förnöjt att resultatet även denna gång var perfekt, gick nog en timma innan Oskar var klar och hade avslutat måltiden med att ta en rök på sin snugga.
Ja då får jag väl gå in och titta till min inneboende tänkte han, inne i rummet så lyfte han försiktigt på filten och såg att ugglan i alla fall hade flyttat på sig och till sin glädje såg han att matskålen var tom, duktigt av dig du är väl jättehungrig, vem vet när du kunde fånga någon mat själv senast, men nu har jag bara rökt fläsk att erbjuda, får väl se om det kan passa. Oskar hämtade några bitar fläsk som han lade i matskålen och vek sedan tillbaka filten igen.
Ha nu en trevlig Valborg med god mat och dryck i goda vänners lag och lite lagom med eld så är Friherren tillbaka igen på onsdag, tills dess ha de görgött hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Och som avslutning en Valborgsknorr..................
- Det är väl ingenting för barnen, att sitta och titta på hästkapplöpningar i TV?
- Inte det? Nyss sa dom att det var ett lopp för treåringar.
- Fick du verkligen ut 4 000 kronor för den gamla Saaben som inte klarade besiktningen?
- Visst. Jag gjorde ett lotteri -- 400 lotter á 10 kronor styck.
- Men upptäckte ingen att Saaben var kass?
- Jo, han som vann. Men han fick sin tia tillbaka ...
- Greta är en intressant flicka. Hon är bara 23 år men har redan haft nio äkta män. Två egna och sju andras.
Klarmorgontisdag
Måste kolla upp vad de där herrarna sysslar med tänkte Oskar och tog upp en gren som han bröt av samtidigt som han reste sig och började gå samtidigt som han småvisslade, de båda herrarna tittade upp kastade spaden och började gå mot Oskars håll, när de var ett tiotal meter från varandra sade Oskar hej, inte ofta man träffar på någon här uppe vid Karlsholmsgölen så jag måste fråga vad sysslar ni med här ute i skogen, jo sade den kostymklädde vi tänkte plocka lite hjortron, jaha svarade Oskar och vad tänkte ni plocka dom i, vi är bara ute och kollar om det finns några vi har hinkar i bilen som vi parkerad ner vid den stora sjön ett par kilometer härifrån. Jaha på det viset sade Oskar måste dock säga att din klädsel inte verkar särskilt passande för bärplockning.
Håller med dig sade kostymmannen, är inte så van vid skogsliv så jag märkte tämligen omgående när vi parkerat bilen och började promenera att mitt klädval och framförallt valet av skodon inte var någon höjdare som du ser så är jag sjöblöt om fötterna, förstår jag mycket väl med de där kyrkvärdsskorna på fötterna, här uppe är det endast stövlar som duger, men från det ena till det andra har ni sett några hjortron? Nej det ser dåligt ut så vi får nog fortsätta att leta någon annan stans, tror jag säkert för det dröjer åtminstone två månader tills de är mogna så ni har ganska gott om tid att hitta rätt ställe. Men nu skall jag inte uppehålla er längre då jag tänkte försöka dra upp några abborrar till middagen i kväll så hej då och lycka till med hjortronplockningen skrockade Oskar, detsamma till dig och lycka till med fisket för vi tar och knallar vidare nu.
Oskar drog sig bort mot skuggsidan på Karlsholmsgölen då han av erfarenhet visste att skulle man lura upp någon av de större abborrarna så var det ingen ide att försöka i solljuset, skall allt kolla upp vad de där herrarna sysslade med när jag är säker på att de har gett sig i väg. Mask på kroken och ut med det i vattnet, flötet guppade lite försiktig på vattenytan, skit också nu är tusenbröderna här och försöker sno masken, Oskar drog upp reven och justerade djupet en halv meter längre ner mot botten, satte på ny mask och kastade i igen. Verkar som jag hittat rätt tänkte han för det verkar som tusenbröderna lämnar masken i fred, efter att ha haft koll på flötet i nästan en kvart så försvann det under vattnet med full fart. Så där ja nu kanske middagsfisken är på kroken, Oskar drog upp och han kände att det var en ganska lagom stekabborre som spjärnade emot, när han fått upp fisken på land kund han konstatera att det var en fin abborre på drygt halvkilot, bröt nacken av den med ett bestäm knyck och stoppade ner den i ryggsäcken, nu skall vi se om vi kan få upp en likadan till för då är jag nöjd för idag tänkte Oskar medan han agnade kroken med mask igen. Gick inte så lång stund förrän Oskar fick napp igen och landade ytterligare en abborre i ungefär samma storlek, så där ja nu skall vi bara se vad herrarna styrde med där borta innan vi går hemåt,
Oskar fick leta en stund innan han hittade platsen där de hade grävt, lyfte försiktigt på grästorven och kände med handen i jorden, stötte emot något som han kände inte hörde till naturen tog tag och drog försiktigt, fick upp ett paket som var inslaget i något som liknade en cykelslang fast mycket större och väl förslutet var det också, kan jag inte öppna här utan att det kommer att synas sade han för sig själv, trädde ner handen i hålet igen och rotade runt lite, kände då att det låg ytterligare minst tre likadana paket där, herrarna får ursäkts men jag lånar med mig det här hem bestämde Oskar och lade ner det i ryggsäcken, lade tillbaka torven och trampade till ordentligt, inte lätt att hitta tillbaka hit undrar hur de där herrarna tänkt sig att lösa det om de nu räknar med att komma tillbaka, gick en runda runt platsen där hålet var och fick då se att det på en asp en bit därifrån var utskuret ett kryss och en fyra efter vad han kunde utläsa, jaha så dumma var de inte i alla fall tänkte han och stegade i väg fyra steg från aspen och se då hamnade han precis där de hade grävt. Gjorde ytterligare några cirklar för att se om de fått med sig spaden de kastade åt sidan när de upptäckte honom men den kunde han inte hitta så de hade tydligen fått med sig den när de gick.
Oskar samlade ihop sina fiskegrejer och började gå hemåt, hemma igen så var det dags att lägga på mera enris i röken, så där ja sade han när det var gjort det var sista påfyllningen när det har brunnit ut så har jag några välrökta köttbitar att ta hand om skall bli gott att karva på om kvällarna tänkte han och kunde redan känna smaken i munnen. Tog med sig abborrarna bort till bäcken för att rensa dom, perfekt när de är så här färska för då är det enkel att flå dom i stället för att fjälla dom, började med att sprätta upp magen och ta ut inälvorna som han kastade in i skogen för då skulle rovfåglar, räven och råttorna se till att alla spår sopades igen, lossade sedan skinnet vid huvudet och drog till och det gick perfekt, i ett enda drag så var skinnet av, lade abborrarna på en tallrik han hade haft med sig från köket och gick tillbaka för att steka dom.
Tog fram lite torrt bröd som han hade i en burk och hällde i morteln för att krossa, klar så hällde han det på tallriken med fisken, saltade fisken och vände den i det krossade brödet, gjorde upp eld i vedspisen och tog fram sin gjutjärnspanna, tog fram en kopp med smält ister som han fått från Sjöholmarna efter grisslakten, lade en klick i pannan och när det smälte och pannan var varm så lade han i sina abborrar och när de var färdigstekta på ena sidan vände han dom för att steka andra sidan. När de såg färdigstekta ut så lade han upp dom på tallriken, öppnade skafferiet och tog fram matättikan, satte sig vid bordet i köket för att låta sig smaka av nyfångad abborre.
Tag chansen att komma ut på lunchen för att njuta av våren med allt vad det innebär hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Nu knorrar vi till det igen....................
En herre ringde på dörren hos 2 gamla damer.
- Jag kommer från Svenska Hem och vill visa ett recept på salt sill i lake.
- Du får prata högre, sa damen som öppnade, jag hör illa!
Mannen upprepade sig, men nu med högre röst.
- Högre! sa damen. Jag hörde inte!
Nu höjde mannen rösten så han skrek. Damen vände sig om och ropade på Elsa.
- Elsa, skynda dig!! Det är en man här och han kallar sig hemska Sven och han vill visa sin stake.
Trumvirvelmåndag
Vid ettiden så vaknade Oskar till som på beställning, kravlade sig upp från soffan och gick ut och lade på fullt med enris i röken, in igen bäddade upp bäddsoffan och lade sig för att sova. Vaknade till tidigt precis som han ställt in kroppen på, redan halv sex för att direkt gå ut till röken som fortfarande pyrde lite grann, på med ett rejält fång enris och elden tog sig igen. När han sett att allt fungerade som det skulle så in för att laga till sig frukost, tog fram sig ett par ägg som han lade i en kastrull för att koka, tände upp i vedspisen och satte kaffepannan på en av plattorna efter att ha fyllt på med lite vatten, fyllde på kaffe i går tänkte han så idag kan jag koka på sumpen, tog fram en rejäl grovlimpa som han fått av grannarna i Sjöholm som tack för att han skodde om deras häst, ja han hade faktiskt fått två men den andra hade han lagt i källaren insvept i en handduk för att inte bli för torr. Skar också upp ett par rejäla skivor rökt fläsk, även det en ”tack för hjälpen gåva” från Sjöholmarna när de slaktat en gris i förra månaden. När spisen började bli varm så satte Oskar äggkastrullen på plattan, när vattnet började koka så kastade han ett öga på sin klocka för att ha ett hum om när de var lagom hårdkokta. Klar så slog han upp kaffe i sin kaffekopp, lade fläskskivorna på smörgåsarna, skalade ett av äggen hade på lite salt och började äta, klar med det ena ägget så var det andras tur, Mätt och belåten så plockade Oskar undan i köket, kaffekoppen tumdiskades och åkte in i skåpet igen.
Jaha om jag skulle ha fisk till middag i dag, känns inte hel fel så jag får väl leta upp lite mask och gå ner till Karlsholmgölen och dra upp några abborrar, visserligen är det mest tusenbröder där men med lite tålamod brukar det allt att gå att få några på halvkilot, fina stekabborrar att lägga i pannan. Oskar gick ut till sin komposthög med gamla löv och grävde upp ett tjugotal fina lövmaskar med den rätta färgen och lade dom i en glasburk med lite löv, skruvade på locket som han slagit ett antal hål i med en hålpipa. Får nog bli en kopp innan jag drar ner till Karlsholmsgölen bestämde Oskar och gick in och värmde på kaffepannan på vedspisen, slog upp sig en kopp och tog fram en mandelkubb ur förrådet, Oskar bakade inte speciellt ofta då han tyckte det varv ett kletigt göra men en gång i månaden så tog han en halv dag i anspråk och bakade mandelkubb vilket brukade räcka till en månades förbrukning, svårigheten var, åtminstone på sommaren, att förvara dom så att de inte blev mögelangripna men Oskar hade byggt sig ett brödskrin av ekbräder och däri insvepta i en handduk och placerade längst intill ventilen i skafferiet brukade de faktiskt klara sig bra om det inte blev alltför mycket regn och fukt ute. Oskar slog sig ned på stentrappan med sitt kaffe och drack det långsamt samtidigt som han njöt av lugnet och den fina morgonen.
Klar och tumdiskning av koppen, på med stövlarna, ryggsäcken på ryggen och metspöet i handen så bar det av mot Karsholmsgölen, då Oskar var van att röra sig tyst i skog och mark så var den förmågan, efter flera års träning näst intill helt naturlig för Oskar, han behövde aldrig se var han satte fötterna för rent automatiskt så undvek han grenar och annat som skulle kunna avslöja att det var någon i skogen så när han närmade sig Karlsholmsgölen hörde han ett märkligt ljud, skärpte sina sinnen och fortsatte försiktigt framåt, efter några hundra meter fick han se något röra sig i skogen på andra sidan Karlsholmsgölen, stannade till och fixerade blicken på två gestalter som höll på med något där borta, Oskar avancerade försiktigt framåt utmed gölkanten, här gällde det verkligen att flytta fötterna försiktigt då det var vattensjukt och tuvigt de närmaste hundra metrarna från gölen. Efter att ha tagit sig inom både bra syn- och hörhåll från de två figurerna som höll på med något ett femtiotal meter från strandkanten så stannade Oskar till, märkligt tyckte han, för det första klädseln, efter vad han kunde se så hade en av de två männen kostym, inte den optimala klädseln i skogen, den andra såg mest ut att ha någon form av träningsoverall och jobbade febrilt med en spade medan den kostymklädda mest härjade på honom. Efter ett slag så hivade kostymmannen upp några påsar ur en väska som hade stått på marken utan att Oskar hade sett den, placerade påsarna i det hål som den andre mannen hade grävt och som han sedan började ösa igen och noggrant lägga tillbaka den grästorv som han tagit bort när han började gräva.
Ha en skön måndag då vädret verka bli lite bättre än vad meterologerna lovat hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Och som inte det vore nog kommer det en ny knorr.........
Jag behövde ett par dagars semester, men visste att chefen inte skulle ge mig ledigt. Jag funderade länge på vad jag skulle göra, och fick en snilleblixt, jag skulle låtsas vara sinnessjuk och då skulle jag säkert skickas hem på grund av stress. Så jag hängde mig i taklampan och började snurra lite.
Min blonda kollega frågade vad jag sysslade med.
Jag svarade: "Jag låtsas vara en glödlampa så chefen ska tro att jag har fått psykbryt och skickar hem mig ett par dagar."
Efter några minuters hängande i taklampan kom chefen förbi och skrek: "Vad i helvete gör du där uppe?"
"Jag är en glödlampa", svarade jag.
Chefen tittade på mig en stund och sade: "Jag ser att du har bränt ut dig helt, gå hem och vila ett par dagar!"
Jag klättrade ner och skulle just gå ut ur rummet när min blonda kollega ställde sig upp och följde efter mig.
"Å vart ska du då?!", frågade chefen.
Blondinen tittade på chefen och svarade: "Jag går också hem. Jag kan ju inte jobba i mörker."
Söfallsfredag
Arne kom grusgången ner med en två-liters mjölkkruka och en gammal vetemjölspåse packad med ägg, här har du femton ägg vänta här så skall jag gå till mjölkrummet och hälla upp lite mjölk åt dig. Arne var straxt tillbaka med mjölkkrukan, varsågod Oskar och tack för att du tog hem Atlas till mig, kan väl höra av dig när du har kört fram lite starkt för jag är spekulant på några liter då det börjar tryta i förrådet. Ja det är flera som börjar bli utan så jag måste nog snart köra fram en tjugo-tjugofem liter, hör av mig när det är tappat på flaskor sade Oskar och vände om hemåt igen. Ganska oförarglig person egentligen men det klart en hel del vilt har jag nog fått bjuda på för rykte säger ju att han kan stanna vilt i skogen, så här går ryktet här i bygden, när Oskar skulle konfirmeras och fick nattvarden så sparade han brödet i mun och tog med sig det hem, spikade upp det på vedboden och sköt på det med hagelgeväret och sedan dess påstår folket att han står i förbund med de mörka makterna och har förmågan att stanna viltet om han vill, fast själv vet jag inte vad man skall tro tänkte Arne, han kom ju i alla fall hem med Atlas, han kunde ju lika gärna ha skjutit den och slaktat upp den. Förmodligen så var han inte utan kött för tillfället. Oskar gick hemåt genom skogen och njöt av stillheten, fick se en gröngöling som ihärdigt bearbetade ett torrträd, stannade till en stund och studerade fågelns fina färger, innan han traskade vidare mot Karlsholm.
Hemma så beslöt han sig för att tända upp röken för om jag inte röker en del av rådjursköttet så kommer det att bli förstört, hämtade yxan i vedboden och gick ut för att hugga ett fång enris, när han fått ihop tillräckligt så ut i källaren för att plocka rätt på baklårsbitarna och revbenssidorna, placerade dom i röken och tände den. Så där ja nu vill jag inte ha besök på något dygn för då kan det bli lite marigt att hitta på någon rimlig förklaring, vet ju så väl att alla känner till att jag tjuvjagar men de saknar bevis liksom och så länge de gör det så kommer de inte åt mig, men man skall aldrig överdriva, nu har jag fint kött i ett par veckor och ägg och mjölk fick ja av Arne i Oppgården så nu kan jag leva livets goda dagar ett slag. Får väl avvakta några dagar i fall Batongjocke snedtänder och kommer tillbaka i gen för att ta upp sin utredning igen innan jag sätter mäsken till Skogsstjärnan, skulle nog inte behöva göra annat än att bränna Skogsstjärnan, då nästa alla, ja till och med Batongjockes kollega, i byn gärna köper några flaskor av mig och alla tycker att min hemkörda vara är strået vassare än bolagsspriten.
Men jag tror inte att någon av ordningsmaktens representanter, även om den ena är köpare om än via ombud, skulle se mellan fingrarna om de hittade apparaten i full gång inne i köket hos mig. Kör därför själva destilleringen nattetid, brukar klara av ungefär fem liter färdig sprit på en natt vilket motsvara ungefär åtta liter bruksvara med en styrka på ca 48 procent, ja den brinner även då om man häller upp lite i en tesked och tänder på.
Oskar fick se till röken med jämna mellan rum för att hålla jämn och fin temperatur och rökutveckling. Efter att ha varit en vända till röken så gick han ut till källaren och hämtade in en fin bit av rådjurssadeln och några potatisar, tänkte laga till sig en riktig höjdarmiddag till kvällen. Även om man inte kunde tro det så var Oskar inte oäven i köket heller, han tände upp i vedspisen och tog fram sin stekpanna, lade några potatisar i en kastrull och placerade den på spisen efter att ha lagt i några nypor salt och började steka köttet som han skurit i skivor och kryddat ordentligt, Undrar om jag har någon halva öl kvar ute i källaren tänkte Oskar för det skulle ju sitta fint till rådjurssadel. Nästa gång det var dags att lägga på i röken så tog han vägen förbi källaren igen och se det fanns några öl kvar i ölbacken.
Mycket nöjd med detta så tog han med sig en flaska in och fortsatte med sim matlagning. När maten var klar så tog han in den i rummet, tog fram ett snapsglas och flaskan med Skogsstjärnan ur skänken, slog sig ner och tänkte, nu är det fest Oskar så skål på dig, svepte snapsen i ett enda drag och serverade sig en ny, lade upp potatisen och köttet på tallriken och öste på lit sky från stekpannan, började äta och njöt av den goda smaken. Efter ytterligare ett par snapsar och backning på köttet så mådde Oskar himmelskt bra, bar ut tallrik och grytor i köket och gick ut och vräkte sig raklång i gräset bredvid röken, satte sig upp igen för att stoppa sin snugga med ett rejält stopp Greve Hamilton piptobak, klar så tände han, drog ett djupt halsbloss och blåste it röken genom näsan som en frustande tjur, lade sig ner igen, drog hatten över ögonen och njöt av sin rökpipa, fyllde på med enris i röken med jämna mellanrum. Kände sig allmänt nöjd med tillvaron, hörde ormvråkens skrik i skyn, sköt upp hatten och såg två ormvråkar majestätiskt segla runt i skyn på spaning efter något lämpligt byte, hej på er sade Oskar undra var ni har byggt ert bo i år, Oskar hade nämligen sett dom häcka i närheten av Karlsholm de senaste sju åren och hade aldrig missat deras häckningsplats och hade vid flera tillfällen haft nöjet att se när ungarna gav sig ut på sin första flygtur. Får väl ta mig en sväng någon dag och se var ni håller till i år sade han för sig själv.
Hoppas det är bättre väder i morgon så att det åtminstone går att ta sig ut en stund hälsar Björn Friherre af Eketoprpet.
Dags för en fredagsaknorr som veckoavslutning..................
Så var det tjejen som smög in på herrarnas toalett, eftersom det var en jäkla kö på damernas.
Hon satte sig brebent över pissoaren och började kissa.
När hon var färdig, drog hon av en riktig rökare så den riktigt skorrade i väggarna. Killarna inne på toaletten, tittade med stora ögon på tjejen.
- Vaddå? sa hon högt och tydligt.
- Ni skakar ju er när ni är klara, då kan väl jag för fan blåsa min torr!!
Undernollanonsdag
Jaha sade Batongjocke här ser det ju grönt ut nu skall vi bara ta oss en titt utomhus också, har du låst någonstans, nej här står allt öppet för det finns inget att stjäla, bra då tar vi oss en titt, när Batongjocke kom ut så var Anton framme snabbt som en vessla och frågade, visst hittade du något misstänkt? Nej tyvärr så är det helt rent där inne, nu skall vi se vad se kan hitta här ute, först gick Batongjocke till vedskjulet. Öppnade och kikade in och allt han såg var prydligt staplad ved, ja här finns ju inget det kan du ju se själv och inte fan är Oskar så dum att han lägger kött inne i dasset, för säkerhets skull öppnade Batongjocke dörren till dasset men backade snabbt undan, där luktar det fan i mig inte gott så vill du leta efter något därinne får du allt gå in själv, Anton trädde in nosen och konstaterade snabbt, nej därinne kan inte fan själv förvara något det är jag helt säker på, ja då är frågan om det finns någon jordkällare här, vet du det Anton, nej det kan jag inte svara på men vi ser oss väl om.
Efter en stund så ropade Anton till Batongjocke, jag har i alla fall hittat kallkällan men inte sett ett spår av någon jordkällare. I köksfönstret studerade Oskar deras förehavande, ja fan vet om det inte börjar brännas för Oskar tänkte han, men då, precis som hjälp från ovan kom Arne i Oppgårdens tjur knallande förbi stugknuten hos Oskar, bra tänkte Oskar du kunde inte ha smitit ut vid lämpligare tillfälle, Batongjocke och Anton fick se tjuren och tog sikte på närmaste gran och började klättra för brinnande livet och efter några minuter satt två ynkliga figurer några meter upp i granen och nedanför stod tjuren och tittade. Vad tycker du att vi gör nu Anton frågade Batongjocke, Ja det är väl inte mycket annat än att vänta för det bär ju emot att ropa på Oskar och be om hjälp, kan inte hjälpas nöden har ingen lag sade Batongjocke och ropade, Oskar landsfiskal Batongjocke begär i sin myndighetsutövning hjälp då vi har blivit anfallna av folkilsket kreatur. Oskar gläntade på dörren och tittade ut, o fy fan är det inte Oppgårdstjuren den folkilskna jäveln, nej du Batongjocke då går inte jag ut det är en sak som är säker, kan du inte bara försöka jaga bort den är du snäll bönade Anton.
Nej du hörde vad jag sa svarade Oskar och drog igen dörren och gick ut i köket för att äta frukost, bäst att passa på för nu blir det säkert lugnt en stund. Oskar slog upp sina blåbär i en tallrik och var knivarna rendiskade så var det inte riktigt så med den djupa tallriken, Oskar brukade köra ett varv med tummen när han ätit och sedan ställ tillbaka den i skåpet för Oskar tyckte att det där att diska var att överdriva slitaget på husgerådet. Lite socker på bären och sedan en skvätt mjölk, en riktig limpmacka med stekt fläsk därtill och Oskar kunde börja äta och utsikten var det inget fel på, två ynkliga figurer i en gran och en ganska rejäl tjur som betade nedanför. Klar så satte Oskar på kaffet, när det var klart så öppnade han dörren lite och ropade, om herrarna kommer in så bjuder jag på kaffe, ja jag slår på stort det får bli kaffegök så välkomna in bara. Gör dig inte rolig över vår situation, tänk på att du som medborgare är skyldig att bistå myndigheten när så begärs, det är möjligt men inte är jag så dum att jag riskerar att bli ihjälstångad av en tjur bara för att en myndighetsperson med sällskap roat sig med att klättra upp i en gran utanför mitt torp.
Efter att Batongjocke och Anton hade tillbringat ett par timmar uppe i granen så fick tjuren se lite bättre bete en bit bort och knallade lugn i väg, nu sade Batongjocke så gäller det, vi klättrar ner och sedan raskt som bara den, dock utan att springa, för det har jag hört kan reta upp tjurar, tar vi vägen mot Sjöholmstorpet och sedan ner till byn. Blir en väldans omväg för mig sade Anton, ja vill du ta vägen förbi tjuren och genom skogen så är det ditt val jag tänker då inte ta den vägen. Oskar såg hur de försiktigt klättrade ner, gick ut i farstun och öppnade dörren och när de passerade så sade Oskar, hej då och tack för idag, det där var inte ett dugg lustigt väste Batongjocke och så mycket kan jag säga att du inte har stärkt dina aktier hos myndigheten medan de framåtlutade i hastig gång försvann stigen bort Sjöholmstorpet allt medan tjuren betade i lugn och ro.
När Oskar var övertygad om att de flyende hade passerat Sjöholm så gick han ut i vedskjulet och hämtade ett rep, gick bort till tjuren och kliade honom på huvudet, ja du Atlas nu skall vi gå hem du och jag, skall bara fästa repet i din nosring så går vi sedan, När repet satt i nosringen så började Atlas och Oskar att gå mot Oppgården, Oskar först och Atlas snällt efter. När de kom fram så kom Arne ut från ladugården, hej Oskar har du hittat min tjur, ja han kom knallandes förbi uppe hos mig och jag var inte säker på att han skulle hitta hem själv så jag slog sällskap med han. Tack det var hyggligt av dig, kan jag få ge dig några ägg och en liter mjölk som tack för hjälpen, jo jag tackar jag sade Oskar då får jag ägg till frukosten i morgon, visst ser du, vänta bara så skall jag hämta en mjölkkruka, den kan du ju lämna här när du har vägarna förbi.
Hoppas du får en solig och fin onsdag med tilllfälle att ta dig ut och njuta lite av en härlig vårdag på lunchen hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Knorrtime...................
- Två präster stod vid vägkanten och höll upp en skylt med orden:
" Slutet är nära! Vänd om innan det är för sent!"
- Lägg av, era religiösa idioter, vrålade en bilist då han körde förbi.
När bilisten passerat kurvan hördes tjutet från bromsande däck och en kraftig smäll.
- Du, sa den ene prästen.
Vi kanske skulle ha skrivit:
" Bron är borta" på skylten istället.
Trädgårdsmåndag
Salongsgeväret vilade i knäet med en patron i loppet och blicken svepte över mossen och den närbelägna terrängen som bästa radar. Normalt så tyckte Oskar att ett rök på sin snugga var en höjdpunkt men han var en diciplinfast skogskarl och visste att rökning i skogen på ett effektivt sätt höll viltet utom skotthåll men huvudorsaken var risken att tutta på skog och mark så för Oskars del gällde alltid, ingen eld i skogen, undantaget var när han gjorde dagsverken och hjälpte till med risbränning på fällorna efter avverkning. Plötsligt lyssnade Oskar spänt, en gren hade knäckts inte alltför långt borta, gjorde ett svep med blicken och såg något borta i skogskanten som rörde sig, efter en stund så såg han att det var storbonden, och dessvärre markägaren, Anton i Grushult som kom gående med ett metspö på väg ner till Grussjön, ja knalla på du gubbe lilla tänkte Oskar och satt blixtstilla under sin gran.
Skymningen sänkte sig sakta över mossen där Oskar nu hade tillbringat dryga timmen men det var fortfarande skjutljus, en stilla förhoppning var nu att Anton i Grushult skulle komma samma väg tillbaka på väg hem igen, Oskar behövde inte vänta länge förrän Anton kom gående med sitt metspö och fem – sex abborrar uppträdda på en grenklyka, så där ja om en tjugo minuter så borde det vara klart att skjuta om rådjuren bara ville visa sig. Efter en halvtimma såg Oskar tre rådjur komma betande i mosskanten som vette nere mot Grussjön, ni får nog raska på tänkte Oskar för det börjar bli lite kris med skjutljuset, efter ett litet tag så hade Oskar alla tre ungefär sjuttiofem meter bort, men det var för långt skjutavstånd med salongsgeväret, Oskar hade ett gudabenådat ögonmått och han sköt aldrig rådjur på ett avstånd över femtio meter med salongsgeväret.
En råbock hade lämnat de två rådjursgetterna och var betande på väg mot Oskar, nu är du på skjutavstånd såg Oskar, gjorde en ljudlös mantelrörelse på geväret, lade an och tog sikte för att träffa mitt i hjärtat, försiktig avtryckning och skotte gick med en dov knall, rådjursbocken gjorde två språng innan den föll ihop i blåbärsriset, Oskar fort ut på mossen med både gevär, ryggsäck och mjölkkrukan med lite blåbär i, kastade upp bocken över nacken och tog långa benet före hem mot Karlsholm, hemma så var det bråttom att ta hand om råbocken, först sticka den och tappa den på blod vid bäcken några hundra meter från Karlsholmtorpet sedan sista biten hem för att hänga upp den på vedskjulsväggen och ta ur den, flå av skinnet och stycka upp den och sist men inte minst städa upp noggrant så alla spår av slakten var borta, inälvorna grävde Oskar ner några hundra meter in i skogen och köttet packades in i källaren i en bergsskreva bakom en halv säck potatis. När Oskar var klar så hade klockan passerat halv elva och det som återstod var att ta sig upp på vinden och spänna upp skinnet för torkning samt att rengöra geväret och få det på plats i lönnfacket under rumsgolvet. Klar med det så slog Oskar upp sista kaffet ur termosen, hämtade buteljen med skogsstjärnan och fyllde upp koppen, skål på dig Oskar och tack för lyckad jakt om än på olovlig mark.
Oskar tog bort locket från bäddsoffan och kröp ner under täcket och somnade så gott som omedelbart. Vaknade på morgonen av att det knackade våldsamt på ytterdörren, fick på sig byxorna och gick för att se vad som stod på, öppnade dörren och där stod Anton från Grushult och ortens ena polis Batongjocke, god morgon mina herrar vad föranleder detta okristligt tidiga besök hos en Oskar i Karlsholm, jo det skall jag säga han, sade Anton, i går kväll när jag varit nere vid Grussjön och metat abborrar och var på väg hem så hörde jag ett skott i min skog, inte allt för långt från Grussjön som jag uppfattade det och du vet ju att ditt rykte som tjuvjägare är allmänt känt i bygden så därför är vi här.
Måste säga att det ryktet är mycket orättvist för en man som mig som inte ens har något gevär, ja luftgeväret undantaget som jag har för att skjuta nägångna skator med och då menar jag inte din fru Anton skrockade Oskar. Anton blev högröd i ansikte och såg ut som han skulle explodera när som helst när Oskar sade, tyckte nog att jag hörde något också i går kväll vid sjutiden då jag var ute och plockade lie blåbär bortom stugan, jaha sade Batongjocke och dom har du väl ätit upp förstår jag.
Nej för tusan svarade Oskar, vill du smaka, själv tänkte jag ha dom till frukost men det räcker nog åt dig också, nej men jag vill gärna se dom, kan du väl få sade Oskar och gick ut i köket och hämtade mjölkkrukan med blåbär, höll fram den mot Batongjocke och sade, visst är de fina så här års, Batongjocke tog upp ett blåbär och synade det, ja de ser ju onekligen färskplockade ut sade han.
Skulle också behöva komma in och se mig om lite sade Batongjocke, går väl bra, men är jag misstänkt för något eller vad handlar det om, nä vill bara se mig om lite för du vet ju att ditt rykte på bygden inte riktigt motsvarar vad du säger, ja varsågod då men du får ursäkta att det är lite obäddat för ni väckte mig när ni kom och bankade på dörren. Batongjocke gick ut i köket och drog ut kökslådan och tittade på knivarna som låg där prydligt nydiskade, hittade luftgeväret i ena hörnet i köket, jaha där har vi luftgeväret ser jag, men var har du dina andra vapen då, nä usch för vapen och dessutom är jag skotträdd så det passar inte mig förstår han polisen.
Nej nu får det ge sig med snön för vårjobbet i trädgården måste till och så skall vägarna torka upp så att Yamahan kan få komma ut och rasta av sig hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Och så bjuder Friherren på en måndagsknorr...............
Fundera på denna....
När man blandar mjöl och vatten, så blir det till lim.
MEN: när man så tillsätter ägg och socker blir det till en KAKA!
VAR BLIR DÅ LIMMET AV??!?
Nu skall jag avslöja det:
Det är det som får kakan att bli sittande fast på röven, höfterna och magen!
Fredagdentrettonde
Oskar Stigman Skogsmannen
Oskar Stigman satt på en pinnstol och matade öppna spisen med björkved i sitt torp Karlsholm, om torpet gett namn åt gölen bredvid eller tvärtom är ingen som vet. Vi befinner oss i början av 50-talet och med dagens mått mätt skulle kanske Oskars boende framstå som lite, ja minst sagt dåligt, men för Oskar var det helt perfekt långt in i skogen från grannar och annat löst folk, närhet till flera fina fiskesjöar, en del till och med fina bestånd av flodkräftor, att sedan Oskar saknade både fiskevatten och fiskerättigheter bekymrade honom föga. Hans stuga stod på ett berg på en handstaplad stengrund, timrad och tätning av mossa mellan stockarna och ingen panel vare sig utvändigt eller invändigt, takhöjd inomhus knappa en och nittio och ytterdörren in till en lite farstun var inte mer än dryga hundrasjuttio centimeter hög, fönstren på stugan var mycket små, farstun var helt ouppvärmd och därför viktig att det hölls stängt både till köket och till stugans enda rum. Köket var litet inte mer än fyra kvadratmeter, plats för ett lite väggfast bord för två personer, men då Oskar sällan hade gäster så räckte det mer än väl. Dår fanns en liten Norrahammar järnspis med två plattor och en lite ugn samt en varmvattenbehållare på sidan om spisen som värmdes från spisens eldstad. Mot ena ytterväggen fanns det också ett skafferi för förvaring av matvaror. Stugans enda rum var på ungefär fjorton kvadratmeter och med en öppen spis vägg i vägg med köksspisen då det bara fans en skorstenspipa ut till skorstenen.
Möblemanget bestod av en enkel bäddsoffa med trälock som sittplats dagtid, ett bord och fyra pinnstolar samt en skänk och ett par trasmattor. Under ena trasmattan hade Oskar byggt ett förvaringsutrymme för sin vapenarsenal och ammunition, dumt att skylta med dom då Oskar titt som tätt blev misstänkt för tjuvskytte, med trasmattan på plats så var det omöjligt att hitta lönnfacket i golvet och även med mattan borttagen så var det svårt att se att det fanns en lucka i golvet. Utanför mot den östra väggen växte det ett par vinbärsbuskar och en krusbärsbuske, med tanke på storleken förmodligen lika gamla som huset. Ett hundratal meter från huset så fanns det ett uthus med hederligt torrdass och vedbod, i vedboden huserade också Oskars hembränningsapparat när den inte var i drift inne i köket, och ungefär på halva avståndet en handgrävd kallkälla med ett djup av endast två och en halv meter. Sedan fanns det också en jordkällare mot en bergvägg väl kamouflerad av stora bondsyrensbuskar. Så bodde Oskar Stigman, stadigvarande arbete hade han aldrig haft, gjorde ett och annat dagsverke åt bönderna i närheten när han behövde lite pengar och sålde skinn när det kom uppköpare till centralorten 14 km bort. Vid de tillfällena så gick Oskar till fots med en ansenlig mängd skinn i en skinnsäck på ryggen fram och tillbaka samma dag, hemvägen förhoppningsvis utan några skinn att bära på då de förhoppningsvis var omsatta i kontanter. Om Oskar fått bra betalt för sina skinn så brukade det bli en tur till ortens hotell med mat och några supar innan promenaden hem tog vid.
Klockan var straxt efter tre på eftermiddagen och Oskar hade satt på kaffepannan och eldat på i vedspisen för att dels ta sig en kaffekask och sedan slå upp resten på sin termos för han hade sett ett antal rådjur beta på en mosse nere mot Grussjön, och i kväll tänkte han försöka att fylla på sitt köttförråd, Oskar hade nämligen lärt sig att ju senare han gav sig ut ju mindre risk att stöta ihop med markägare och andra jägare något som han helst ville undvika då det skulle vara lite svårt att förklara vad han gjorde med sitt gevär på deras marker. Oskar öppnade sitt lönnfack i golvet och plockade fram sitt salongsgevär, egentligen ett alldeles för klent vapen för rådjursjakt men Oskar var en gudabenådad skytt, träffade en tvåkrona på femtio meter i nio fall av tio med det geväret och den träffsäkerheten var ett krav då det måste till ett perfekt hjärtskott för att fälla ett rådjur med det vapnet, fördelen var att knallen från skottet, jämfört med hagelbössan och studsaren, inte väckte den björn som sov. För att uppnå den träffsäkerheten stöpte Oskar kulorna själv och laddade patronerna med exakt mängd krut, använde en gammal brevvåg för att mäta upp krutsatsen, så han visste att varje kula hade samma kulbana och träffbild. Satt vid bordet i köket och inväntade skymningen, när Oskar tyckte att det såg bra ut så plockade han fram sina gröna jaktkläder och satte en grön slokhatt på huvudet, det gällde att falla in i naturens färger för att lättare komma nära djuren och för att undvika upptäckt av irriterade jakträttsinnehavare.
Packade sin hemsydda skinnryggsäck med kaffetermosen och ett par brödbitar, tog fram en gammal mjölkkruka, stoppade ett tiotal patroner i fickan och tog geväret under armen och gick ut, låste till ytterdörren och hängde nyckeln på en spik på knutbrädan och började vandra ner mor Grussjön. På vägen så plockade han lite blåbär i sin mjölkruka när han hittade fina tuvor med blåbärsris. När han närmade sig mossen så började han röra sig mera försiktigt, tog sig fram till sitt vanliga pasställe under en stor gran i mossens utkant, hände av sig ryggsäcken och satte sig att vänta.
Fredag och ännu en helg står för dörren med tillfället till lite extra gott med rödtjut och avkoppling, njut och ha det görgött hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Dags för ny fredagsknorr...............
En kväll hörde fadern i familjen hur sonen bad sin nattbönen och hur han avslutade med,
- Gud välsigne mamma. Gud välsigne pappa. Gud välsigne mormor. Hej då morfar.
Det här tyckte fadern var lite besynnerligt, men han brydde sig inte så mycket om det. Nästa dag dog morfar.
Två månader senare hörde fadern igen hur sonen bad sin nattbön,
- Gud välsigne mamma. Gud välsigne pappa. Hej då mormor.
... - Och dagen därpå dog mormor. fadern blev mer och mer upprörd över situationen.
Två veckor senare bad sonen,
- Gud välsigne mamma. Hej då pappa.
Fadern höll nästan på att få en hjärtattack. Han sa inget, men följande dag gick han upp tidigt så att han skulle klara sig ifrån den värsta morgontrafiken till jobbet.
Där stannade han hela dagen. När klockan passerat midnatt vågade han sig hem, ganska stärkt av att ha överlevt dagen! Väl hemkommen så ursäktade han sig för sin fru och sa:
- Jag är ledsen älskling. Jag har haft en jävla dag på jobbet.
- Har du har haft en jävla dag!? Skrek frun.
Min dag började med att brevbäraren föll ned och dog här utanför dörren!
Ruggonsdag
När Torsten kom hem till Lillstugan igen så kollade han klockan och insåg att det var dags att gå och lägga sig, sov som vanligt som en stock och vaknade när det började ljusna ute. Gick upp och fixade till sig för att sedan ta vägen upp till Högbostället för frukost, när han kom in i matsalen så sprang Majken runt och serverade champagne till alla som kom in, varför detta tänkte Torsten när han fått ett glas i handen och inte tycker jag om det ens, måste vara något som skall firas, frågan är vad. Torsten hade knappt tänkt tanken förrän Nils Dacksén klev upp på en stol och sade, ni undrar säkert varför frukosten i dag inleds med champagne men det skall jag tala om för er, i går så passerade Dackepartiet 50 000 registrerade medlemmar vilket jag tyckte måste firas lite grann så skål för Dackepartiets 50 000 medlemmar, alla höjde sina glas och skålade med Nils Dacksén. Flera av dackemännen grimaserad rejält när de smakade på champagnen till och med Nils Dacksén hade svårt att kontrollera ansiktsdragen så det var ganska uppenbart att det inte var något dricka som stod högt i kurs bland dackemännen.
När skålandet var över så blev det kö till frukostbuffén en stund innan alla hade fått sin frukost, Torsten slog sig ner hos Nils Dacksén, Ivar och Majken. Fantastisk tillströmning av medlemmar sade Torsten, kan knappt tro att det är sant, men det betyder ju, att även om årsavgiften bara är hundra kronor, så är det ju ett mycket välkommet tillskott till Dackepartiets kassa eller hur Ivar, självklart Torsten svarade Ivar då vi inte har några andra regelbundna bidrag så betyder det mycket för vår budget då jag har märkt att pengarna rinner fortare åt andra hållet för det mesta men jag tycker nog trots allt att vi har läget under kontroll.
På vägen hem till Lillstugan så hämtade Torsten Kindabladet, satte sig i TV-fåtöljen och började läsa, på första sidan, med rejäl rubriksättning stod det ”Dackepartiet passerar 50 000 medlemmar” och i artikel så beskrevs Dackepartiet resa från i princip bara Nils Dackséns ide till den maktfaktor som partiet var i dag, det framhölls också i texten Dackepartiets betydelse för lilla Kindås. Ja tänk att vi fått Kindås på kartan igen och det av samme man som gjorde bygden känd på 1500-talet, fast det är ju inte så många flera än dackemännen som känner till, förutom jag själv, ja kanske Majken också fått höra sanningen men någon mer tror jag inte att det är. Mitt i Torstens tankebana så ringde telefonen, hej Torsten Bo från Hetlanda Lantbruksmaskiner, hej på dig hur har du det, bara bra och ännu bättre är att jag såg i går att jag fått in pengarna från ditt företag så vi tänkte komma upp och leverera din maskin i dag om det går bra, självklar Bo går det bra, jag har faktiskt väntat på att få hem den så mina förare får köra in sig på den lite innan jobben drar igång på allvar.
Då kommer vi någon gång efter lunch i dag, ja vi och vi, jag kommer inte med utan det blir vår entreprenör på transportsidan som kommer men han har med sig all dokumentation till dig och skulle det vara några frågetecken så är det bara att du slår mig en signal. Tack det låter bra men som jag ser det nu så är allt kristallklart från min sida så din entreprenör är välkommen i eftermiddag, Då säger vi så Torsten och lycka till med er nya Skotare. Ja tänkte Torsten det var ju mera än bra att jag äntligen får hem Skotaren så att traktorförarna får tillfälle att köra in sig på den, samtidigt som han kom på att han måste ringa Karl-Einar på Trafikskolan och be honom anmäla dackemännen som skulle på körkortsutbildning. Torsten tog telefonen och slog numret till Karl-Einar, hej på dig, Torsten här, vill att du ringer till Smedjebackens Nya Trafikskola och anmäler åtta av mina gubbar till körkortsutbildningen hos dom med start på måndag näst kommande vecka om det finns plats annars så snart som möjligt, jag mailar dig en lista med deras namn och personuppgifter, bra gör så, jag ringer till dom så snart jag fått din lista, tack Karl-Einar vi säger så, jag skall ta mig till datorn med detsamma och se till att jag får iväg namnlistan till dig, en annan sak förresten kostanden för utbildningen skall faktureras Dackehögs Arbetskraftresurs, du får fullständiga adressuppgifter i mailet. Jaha nu rullar det på som det skall igen känns himla bra tänkte Torsten samtidigt som han skrev ner namnen och personuppgifterna i mailet till Karl-Einar, klar så klickade han på skicka och väntade på bekräftelse att det hade gått i väg.
Nä nu måste jag allt sätta på mig en kopp tänkte Torsten, gick ut i köket och laddade kaffebryggen för att i väntan på kaffet ta de sista sidorna i Kindabladet, hade lagom lagt Kindabladet åt sidan när det knackade på dörren, kom in sade Torsten och in klev alla fyra ridlärarna, hej på er sade Torsten vill ni ha lite kaffe jag har just bryggt lite nytt, ja tack det tar vi gärna svarade Bror, Torsten tog fram bullar och sockerkaka och slog upp fem koppar kaffe och alla slog sig ner vid köksbordet, tur att jag bryggde lite extra för jag visste ju inte att jag skulle få besök tänkte Torsten, ville ni mig något speciellt frågade Torsten eller kom ni bara på en artighetsvisit, ja nog är vi artiga alltid men vi ville fråga dig om vilka planer du har för oss då vi inte fick anmäla oss till jobbet som flyttgubbar för vi är också intresserade av att tjäna egna pengar nu när nästa alla av oss gör det, jaså bara det sade Torsten, då skall jag berätta för er hur jag har tänkt, jag tänkte erbjuda er anställning hos mig i Dackehögs Arbetskraftresurs med uppgift att sköta jordbruket här på Högbostället, det har ju legat i träda de senaste tio åren men nu när vi har hästarna så behöver vi ju både fodersäd, hö och halm och jag tycker nog att ni skall odla brödsäd också för det genererar ju en del inkomster, ridskolan däremot får ni sköta helt på egen hand och också behålla de kursavgifter och eventuella intäkter för hyra av häst för egen del, vad säger ni om det? Det låter ju kanonbra för vår del så vi börjar väl planera för höstbruket med en gång, tycker jag låter bra för det gäller att hinna med så mycket som möjligt nu i höst, men börja med att se över redskapen då de också har legat i träda de här åren så det är möjligt att vi måste skaffa en del nytt, ett par nya jordbrukstraktorer tror jag är ett måste om den gamla skall fortsätta att gå i skogen eller om jag väljer att uppgradera med en ny skogstraktor. Bra Torsten vi kollar upp jordbruksredskapen och återkommer till dig, vänta så skall ni få handboken till skördetröskan så får ni se om ni får liv i den efter alla dessa år, Torsten rotade fram handboken i sitt skrivbord och lämnade den till Bror.
Ni kommer också att få anställningserbjudande från Dackehögs Arbetskraftresurs och ni kommer att erbjudas samma lön som de andra har fått och har ni några frågor när ni fått era anställningserbjudande så hör av er till mig. Tack så väldigt mycket Torsten sade alla ridlärarna och gick ut, Torsten såg hur de med snabba och lätta steg gick ner mot maskinhallen för att direkt börja kolla upp redskapen. Ja nu har de fått jobb som jag tror att de både kommer att trivas med och behärskar, men med fyra anställda så får jag nog vara glad om det går jämt upp med tanke på arealen, får väl stötta upp med lite timmer- och massavedsavverkning om det blir nödvändigt tänkte Torsten. Kors vad klockan går redan tid för lunch, lika bra att gå upp och äta med en gång så jag är klar när de kommer med Skotaren, sagt och gjort Torsten promenerade upp till matsalen och konstaterade att han var först till lunchen när han klev in genom ytterdörren, hej Maj har du maten klar då jag kanske är lite tidig i dag, det är framdukat så varsågod att ta för dig bara svarade Maj.
Vädret kan bara bli bättre så håll ut så kommer säkert våren tillbaka igen hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Här och nu första knorren efter Påsk........................
Citat ur körkortsbok år 1920:
De som vållar bilisten de största bekymren, äro dock lekande barn och nervösa fruntimmer. De förra äro under lek både blinda och döva. Att signalera åt dem hjälper i regel ej, och ofta komma de framrusande så nära vagnen att signalen icke blir av betydelse. Där man väntar sig lekande barn såsom vid skolor, lekplaner etc, bör man endast köra fram med yttersta varsamhet, ty man kan sällan hjälpa sig med annan manöver än att stoppa vagnen. Damer är ofta lika svåra som barnen, ty vid en hornsignal tappar de ej helt sällan koncepterna. Att de efter att ha passerat trefjärdedelar av gatan utan vidare vända för att nå den gångbana de nyss lämnat är intet sällsynt. Ja två, tre gånger kunna de springa fram och tillbaka framför bilen. Stanna och låt dem komma upp på gångbanan! Handla i övrigt som vid möte med spårvagnar.
Kalltochklartonsdag
Vid middagen så träffade Nils Torsten och berättade vilken fantastisk apparat han köpt i Norrköping, du förstår den hittar vart som helst i hela Europa, det var som tusan svarade Torsten då behöver du inte min kartbok mera, hoppas att jag klarar mig utan den i fortsättningen, skall föresten visa dig hur den fungerar när jag skall skjutsa dig till Talls Bilar för hämta hem PV:n, ja men dit hittar ju jag nästan i sömnen sade Torsten, begriper jag väl men det är bara för att du skall få se hur fantastisk den är. Ser farm emot det även om jag är lite tveksam att den slår en gammal hederlig kartbok men det får jag ju svaret på när vi skall åka till Talls Bilar. Du får ursäkta mig Nils men jag måste gå och prata med skogsarbetarna sade Torsten, reste sig och gick bort till bordet där skogsarbetarna satt och åt, hej på er, hur går det med jobbet hos Elof, bra vi har väl jobb en vecka till sen är vi nog helt klara där uppe, bra då vet jag för när ni är klara där så skall ni på intensivutbildning för körkort, jag pratade med Karl-Einar på körskolan nere i byn och bad honom hjälpa mig att hitt en bra utbildare som sysslar med intensivutbildning för körkort och han ringde mig häromdagen och sade att han hitta en trafikskola i Göteborg, Smedjebackens Nya Trafikskola, som utbildar sina elever på fjorton dagar med avlagt prov som avslutning.
Så nu när jag vet när ni är klara med jobbet så skall jag be Karl-Einar att han anmäler er, och det innebär att ni kommer att bo där i fjorton dagar, det blir ingen större skillnad mot här med det undantaget att skogsarbetet kommer att ersättas med teori och körlektioner. Även om det endast är traktorförarna som behöver körkort nu när vi förmodligen kommer att få en del jobb längre bort och ni måste dels kunna köra maskinerna på allmän väg, dels ta er till och från arbetsplatsen med bil så får alla ni som jobbar i skogen gå utbildningen och ta körkort. Skall bli kul svarade alla och Torsten såg på dem att de redan såg fram emot att få ta körkort, ja då vet ni vad som gäller när ni är klara hos Elof, återkommer med mera uppgifter när jag får besked av Karl-Einar om att det finns plats för er.
Torsten hejade på Nils Dacksén och Majken när han gick ut för att gå hem till Lillstugan, satte sig mot stugväggen efter det att han hämtat sig en liten singelmalt, ja i kväll så är ju Nils Dacksén på TV igen så det får jag inte missa, undrar förresten vad det är för manick Nils har skaffat som kan visa vägen utan kartbok, låter helt knäppt tycker jag allt men va fan vem trodde att någon skulle åka till månen för femtio år sedan. Solen började försvinna bakom grantopparna så Torsten tog sitt whiskyglas och drog sig inöver, hade precis satt på TV:n när telefonen ringde, hej Torsten Svante Vante från Östra Skogsägarna, hej Svante kul att höra från dig för jag har fått ett annat påhugg som jag måste lämna besked den här veckan, får inte vara dum tänkte Torsten det gäller att sätta press på intressenterna även om det här hugget inte har känns i spöet än.
Har räknat lite, efter det att jag fick dina priser, och jag tycker nog at du är konkurrenskraftig, om inte billigast, men dina gubbar har ett grundmurat rykte där de har varit och jobbat, pratade senast med Elof uppe hos dig som ringde och vill sälja en post sågtimmer till oss och han var närmast lyrisk över dina gubbars sätt att jobba i skogen. Så det var dina jobbares goda rykte som fällde avgörandet i slutändan så jag har upprättat ett kontrakt på tre år med en Skotare med förare och fyra skogsarbetare till avverkningsjobb och med möjlighet att köpa till ytterligare ett arbetslag vid behov, vad säger du om det, Taget skicka över kontraktet bara så jag får titta på det och hittar jag inga fallgropar så skriver jag på och skickar det tillbaka till dig, förresten vilket startdatum har du lagt in, from den förste januari 2012 för då löper avtalet med vår nuvarande entreprenör ut, blir jättebra då jag måste skaffa rastvagn och kanske en mindre buss och eventuellt husvagnar åt jobbarna då jag misstänker att arbetsplatsen ibland ligger så långt här ifrån att det blir svårt att åka fram och tillbaka dagligen. Ja så kan det givetvis bli ibland även om jag gissar att till de flesta arbetsplatserna är det möjligt att pendla dagligen. Jag skickar upp kontraktsförslaget med posten i morgon så får du höra av dig när du tittat på det, gör så du och tack så mycket för att erbjudandet gick till Dackehögs Arbetskraftresurs, hej då så länge jag hör av mig sade Torsten och lade på. Nu börjar pusselbitarna att ramla på plats, det här kan faktiskt bli hur bra som helst även om det kommer att kräva ytterligare investeringar innan vi är igång, men tänk att få ett treårsavtal med Östra Skogsägarna som ny entreprenör inte illa pinkat av en trähäst skrockade Torsten och svepte det sista av whiskyn. Återvände till TV:n för att invänta att Rapport skulle börja, kände sig på ett strålande humör efter att ha fått beskedet av Svante Vante så han brydde sig inte så mycket om vad de visade på TV:n utan satt mest i egna tankar då han väcktes av Rapportsignaturen.
Började med utrikeselände för att när det var dags för inrikes starta med inslaget om Dackepartiet, Nils Dacksén gjorde bra ifrån sig och utstrålade lugn och säkerhet, Torsten inväntade vädret innan han gick ut i köket för att sätta på sig lit kaffe. När Torsten slagit upp sitt kaffe så ringde telefonen, hej Torsten Rikard från Flyttlasset i luren, i morgon skall jag upp till Kindås och träffa kommunpamparna för att se om de kan hitta någon lämplig lokal för min verksamhet, undrar om det passar att jag kan träffa dina gubbar som kan vara aktuella för anställning mitt företag någon gång vid tretiden. Självklart ordnar jag det så dyk upp hos mig när du är klar nere i byn, fråga bara efter Torsten på Högbostället så hjälper de dig att hitta fram, tack Torsten då ses vi i morgon sade Rikard och avslutade samtalet.
Torsten fortsatte med sitt kaffedrickande framför TV:n då han plötsligt tänkte, måste kanske gå ner till dackemännen och höra om det är några som är intresserade av att bli flyttjobbare, tog på sig sin jacka och promenerade ner till dackemännens hus. Steg in och sade god kväll på er, god kväll själv kul att se dig här nere hos oss det är inte varje dag minsann, stämmer nog ganska bra men som ursäkt måste jag säga att jag har haft fullt upp sista tiden bland annat med att hitta jobb åt er och det är just ett sådant ärende jag har nu. I morgon kommer chefen för det flyttföretag som flyttade hit Majken för att försöka hitta några som vill börja jobba åt honom när och om han öppnar filial här i Kindås så jag undrar om någon av er som fortfarande inte har eget arbete är intresserade att söka jobb hos honom, flera dackemän svarade jakande däribland ridlärarna Bror, Sven, Yngve och Anton, tyvärr för er ridlärare har jag andra planer som jag skall berätta fört er denna månad så det får bli ni tre sade Torsten och pekade på tre av dackemännen, kom upp till Högbostället i morgon vid klockan tre så skall ni få träffa Rikard från Flyttlasset AB som vill ha ett snack med er innan han bestämmer sig för om han skall erbjuda er arbete.
Ha nu en underbar Påskhelg och hoppas att vi efter långfredagens rusk får några dagar med fint helgväder hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Och så en knorr till Påsken...................
Tredjeklasslärarinnan fröken Lind frågade sin klass:
- Vilken mänsklig kroppsdel ökar sin storlek med tio gånger när den blir stimulerad?
- Du borde inte ställa sådana frågor till tredjeklassare! Jag skall berätta det för mina föräldrar och de kommer att berätta det för rektorn och du kommer att bli avskedad!
- Fröken Lind ignorerade henne och frågade klassen en gång till. Lilla Lotta stod med öppen mun och sade:
- Nu kommer du allt att få stora problem!
- Är det någon som kan svaret, frågade fröken Lind klassen.
- Till slut så reste sig Putte upp, tittade sig nervöst omkring och sade:
- Är det pupillen i ögat fröken?
- Helt rätt, Putte!
- Sedan vände hon sig till Lotta och sade:
- Och för dig min lilla flicka, så har jag tre saker att säga: Ett, du har snuskig och osmaklig fantasi. Två, du har inte gjort läxan du skulle ha läst till i dag. Tre, en dag kommer du att bli mycket besviken!
Solfrostigmåndag
Nils klev in på Teknikmagasinet och blev mycket imponerad över alla prylar som fanns där, på en stor skylt över en korg stod det ”Hitta hem eller bort med Garmin GPS Navigator”, undrar vad det är för en pryl tänkte Nils, måste fråga någon som vet tänkte han och tog en nummerlapp. När de ropade upp Nils nummer så klev han fram till butiksdisken och frågade, den där GPS-grejen ni kar i korgen där borta vad är det för något, ja det är en Navigator, det vill säga han läser kartan åt dig med hjälp av satteliter, du kan lägga in vart du vill komma och sedan så leder den dig dit enligt det alternativ du valt, exempelvis kortaste vägen eller snabbaste vägen, del genom en kartbild och dels med en röst som ge dig körinstruktioner. Låter för bra för at vara sant tänkte Nils och vad tusan är satteliter, nog f ör att jag vet att liter är ett rymdmått, men satteliter kan ju knappast ha med det att göra då det handlar om kartor och att hitta rätt, får fråga lite mer tänkte han. Så om jag skriver in Kindås i den där mojängen så talar den där rösten om för mig hur jag skall köra för att komma dit, hel rätt så enkelt är det faktiskt och ännu större hjälp har du av det i stadsmiljö där det kan vara lite knepigt att hitta rätt ibland. Dessutom får du uppgift om hur långt det är och beräknad körtid samt din hastighet och som i motsats till bilens hastighetsmätare alltid visar exakt rätt hastighet.
Tack så länge sade Nils jag återkommer skall bara kolla upp en sak, Nils gick ut och tog långa benet före bort till Brödernas Café, tittade in och fick se Nils Dacksén och Majken sitta och dricka kaffe, hej på er jag har hittat en fantastisk grej inne på Teknikmagasinet, en GPS-Navigator som hittar vägen åt dig vart du en skall, både hem och bort. Så jag tänkte med tanke på hur illa det gick för mig at hitta, eller rättare sagt inte hitta, till TV-Öst att en sådan liten hjälp skulle kännas tryggt både för dig och mig, tror du Dackepartiet har råd att köpa en sådan till Mercedesen, vad tror du den kostar sade Nils Dacksén, tyckte att det stod något om fem tusen på skylten, ja är den så bar som du säger så trycker jag nog att det kan vara värt fem tusen att veta att man kommer rätt så varför inte, förresten Majken vad vet du om sådana där GPS:er, Efter vad jag har hört så är det ett fantastiskt hjälpmedel som dessutom fabriksmonteras i många nya bilar i dag så för Nils tror jag att det skulle kännas tryggt, enda baksidan är väl att de är ganska komplicerade att lära sig för får den inte rätt värden så hittar ju inte ens den. Jaha sade Nils Dacksén, men du är ju inte dum Nils så visst kan du lära dig att sköta en GPS, jag är då verkligen villig att försöka för att snurra runt utan att ha koll på vart man ska det gör att man känner sig rent ut sagt dum.
Ja men då tycket jag att vi köper en sådan sade Nils Dacksén, tack sade Nils vill du följa med och betala då jag inte har fått något sådant där plastkort från banken som du har, jag tycker att du skall be att få en faktura till Dackepartiet sade Majken då det låter som en dum ide att blanda ihop din egen ekonomi med partiets, går säkert bra bara du följer med och legitimerar dig, men vafalls sade Nils Dacksén jag har ju inget körkort eller annan legitimation, lugn sade Majken jag skall följa med och prata med dom men först tycker jag att Nils skall få lite kaffe han också, kom sade Majken så skall jag följa med dig och beställa för du har väl inga pengar med dig kan jag förstå, så rätt sade Nils har lite svårt med det här med pengar och betalning. Majken och Nils gick fram till disken och Nils beställde kaffe och en operabakelse, tyckte att den såg väldigt smaskig ut, Majken betalade och Nils tog brickan och de gick tillbaka till bordet och Nils Dacksén. Nils lät sig väl smaka av både kaffet och bakelsen och när de var klara så gick de tillbaka till Teknikmagasinet.
Nils tog en ny nummerlapp och när det var dras tur sade han, vi vill köpa en sådan där GPS-Navigator, ja tack sade expediten och gick och hämtad en, vill ni köpa till livstids kartuppdatering för hela Europa frågade han och Nils såg ut som en fiollåda i ansiktet, vad kostar det sade Majken, 860 kronor vilket jämfört med om ni skall gå in och köpa enstaka kartuppdateringar är mycket billigt för det är ju så att kartunderlaget ändrar sig över åren beroende på ombyggda vägar med mera. Vad tycker du Nils Dacksén, jag tycker att det låter som ett bra erbjudande, bara en fråga sade Nils Dacksén måste man åka hit för att uppdatera den, nej, nej sade expediten det gör du hemma med hjälp av datorn, det går för övrigt också att planera sin resa via datorn och sedan ladda ner den i GPS:en, allt om det och hur den fungerar finns att läsa på Garmins hemsida vars adress finns angiven i förpackningen. Jaha sade Majken då köper vi till kartuppdateringen, något mer som vi kan behöva tror du, nej fäste för bil finns med och också kabel för drivning via bilens batteri så jag tror att ni har allt ni behöver, bra sade Majken men köpare är Dackepartiet och mannen här på min högra sida är Nils Dacksén partiordförande men han har tyvärr ingen legitimation på sig och efter som partiet skall betala vill vi ha en faktura, går det att ordna tror du, ett ögonblick bara måste fråga min chef, efter en kort stund så kom expediten tillbaka och sade det ordnar vi bara någon av er andra kan visa legitimation, bra du Nils kan ju visa ditt körkort, Nils tog upp sitt körkort och visade det och Majken talade om fakturaadressen för expediten, okej då skulle allt vara klart sade expediten, du tror inte att du kan montera den i bilen åt oss och lägga in Kindås så vi får testa den på hemvägen, ingår inte normalt i vår service sade expediten men jag skall göra ett undantag för Dackepartiet då jag tycker att ni står för sådana politiska mål som jag kan ställa upp på, expediten tog med sig GPS:en ut till Mercedesen och såg till att den kom på plats med strömförsörjningskabel och allt, skrev in Kindås som mål och tryckte på starta navigering och vips så kom det upp en karta på skärmen, kontrollerade att högtalaren var påslagen och sade, nu är det bara att köra och rätta er bara efter de röstinstruktioner ni får så kommer ni att komma fram till Kindås utan några som helst problem.
Tack så mycket sade Nils Dacksén och tog upp ett exemplar av Dackepartiets rockknapp ur fickan som han lämnade till expediten. Nils startade bilen och rullade i väg, sår hur en pil på kartan markerade var de befann sig, körde vidare och hann inte långt förrän GPS:en talade om för honom att han skulle svänga höger om hundra meter, Nils svängde och enkelt som bara den hade GPS:en tagit dom ut ur Norrköping, vilken manick sade Nils ofattbart bra lokalsinne när han kommit ut på E4:an, får jag bara läsa in mig på den så kan du få åka vart du vill Nils Dacksén det törs jag lova redan nu. Allt rullade på och tiden gick fort då Nils var helt koncentrerad på GPS:en och dens körinstruktioner så Kindås passerades och Nils fick ta över sista biten hem till Högbostället. Släppte av Nils Dacksén och Majken och åkte för att ställa in bilen i maskinhallen, tog loss GPS:en och lade tillbaka den i kartongen och tog med sig den hem för att gå ut på nätet och läsa på hur den skulle hanteras för att leva upp till ”Hitta hem eller bort med Garmin GPS Navigator”.
De där fruntimren som annonserar efter bekantskap luras nog bara. De är inte alls ute efter bekantskap. De vill bara samla på fotografier av karlar. Så fort man skickar sitt fotografi slutar dom nämligen att skriva ...