Undernollanonsdag
Jaha sade Batongjocke här ser det ju grönt ut nu skall vi bara ta oss en titt utomhus också, har du låst någonstans, nej här står allt öppet för det finns inget att stjäla, bra då tar vi oss en titt, när Batongjocke kom ut så var Anton framme snabbt som en vessla och frågade, visst hittade du något misstänkt? Nej tyvärr så är det helt rent där inne, nu skall vi se vad se kan hitta här ute, först gick Batongjocke till vedskjulet. Öppnade och kikade in och allt han såg var prydligt staplad ved, ja här finns ju inget det kan du ju se själv och inte fan är Oskar så dum att han lägger kött inne i dasset, för säkerhets skull öppnade Batongjocke dörren till dasset men backade snabbt undan, där luktar det fan i mig inte gott så vill du leta efter något därinne får du allt gå in själv, Anton trädde in nosen och konstaterade snabbt, nej därinne kan inte fan själv förvara något det är jag helt säker på, ja då är frågan om det finns någon jordkällare här, vet du det Anton, nej det kan jag inte svara på men vi ser oss väl om.
Efter en stund så ropade Anton till Batongjocke, jag har i alla fall hittat kallkällan men inte sett ett spår av någon jordkällare. I köksfönstret studerade Oskar deras förehavande, ja fan vet om det inte börjar brännas för Oskar tänkte han, men då, precis som hjälp från ovan kom Arne i Oppgårdens tjur knallande förbi stugknuten hos Oskar, bra tänkte Oskar du kunde inte ha smitit ut vid lämpligare tillfälle, Batongjocke och Anton fick se tjuren och tog sikte på närmaste gran och började klättra för brinnande livet och efter några minuter satt två ynkliga figurer några meter upp i granen och nedanför stod tjuren och tittade. Vad tycker du att vi gör nu Anton frågade Batongjocke, Ja det är väl inte mycket annat än att vänta för det bär ju emot att ropa på Oskar och be om hjälp, kan inte hjälpas nöden har ingen lag sade Batongjocke och ropade, Oskar landsfiskal Batongjocke begär i sin myndighetsutövning hjälp då vi har blivit anfallna av folkilsket kreatur. Oskar gläntade på dörren och tittade ut, o fy fan är det inte Oppgårdstjuren den folkilskna jäveln, nej du Batongjocke då går inte jag ut det är en sak som är säker, kan du inte bara försöka jaga bort den är du snäll bönade Anton.
Nej du hörde vad jag sa svarade Oskar och drog igen dörren och gick ut i köket för att äta frukost, bäst att passa på för nu blir det säkert lugnt en stund. Oskar slog upp sina blåbär i en tallrik och var knivarna rendiskade så var det inte riktigt så med den djupa tallriken, Oskar brukade köra ett varv med tummen när han ätit och sedan ställ tillbaka den i skåpet för Oskar tyckte att det där att diska var att överdriva slitaget på husgerådet. Lite socker på bären och sedan en skvätt mjölk, en riktig limpmacka med stekt fläsk därtill och Oskar kunde börja äta och utsikten var det inget fel på, två ynkliga figurer i en gran och en ganska rejäl tjur som betade nedanför. Klar så satte Oskar på kaffet, när det var klart så öppnade han dörren lite och ropade, om herrarna kommer in så bjuder jag på kaffe, ja jag slår på stort det får bli kaffegök så välkomna in bara. Gör dig inte rolig över vår situation, tänk på att du som medborgare är skyldig att bistå myndigheten när så begärs, det är möjligt men inte är jag så dum att jag riskerar att bli ihjälstångad av en tjur bara för att en myndighetsperson med sällskap roat sig med att klättra upp i en gran utanför mitt torp.
Efter att Batongjocke och Anton hade tillbringat ett par timmar uppe i granen så fick tjuren se lite bättre bete en bit bort och knallade lugn i väg, nu sade Batongjocke så gäller det, vi klättrar ner och sedan raskt som bara den, dock utan att springa, för det har jag hört kan reta upp tjurar, tar vi vägen mot Sjöholmstorpet och sedan ner till byn. Blir en väldans omväg för mig sade Anton, ja vill du ta vägen förbi tjuren och genom skogen så är det ditt val jag tänker då inte ta den vägen. Oskar såg hur de försiktigt klättrade ner, gick ut i farstun och öppnade dörren och när de passerade så sade Oskar, hej då och tack för idag, det där var inte ett dugg lustigt väste Batongjocke och så mycket kan jag säga att du inte har stärkt dina aktier hos myndigheten medan de framåtlutade i hastig gång försvann stigen bort Sjöholmstorpet allt medan tjuren betade i lugn och ro.
När Oskar var övertygad om att de flyende hade passerat Sjöholm så gick han ut i vedskjulet och hämtade ett rep, gick bort till tjuren och kliade honom på huvudet, ja du Atlas nu skall vi gå hem du och jag, skall bara fästa repet i din nosring så går vi sedan, När repet satt i nosringen så började Atlas och Oskar att gå mot Oppgården, Oskar först och Atlas snällt efter. När de kom fram så kom Arne ut från ladugården, hej Oskar har du hittat min tjur, ja han kom knallandes förbi uppe hos mig och jag var inte säker på att han skulle hitta hem själv så jag slog sällskap med han. Tack det var hyggligt av dig, kan jag få ge dig några ägg och en liter mjölk som tack för hjälpen, jo jag tackar jag sade Oskar då får jag ägg till frukosten i morgon, visst ser du, vänta bara så skall jag hämta en mjölkkruka, den kan du ju lämna här när du har vägarna förbi.
Hoppas du får en solig och fin onsdag med tilllfälle att ta dig ut och njuta lite av en härlig vårdag på lunchen hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Knorrtime...................
- Två präster stod vid vägkanten och höll upp en skylt med orden:
" Slutet är nära! Vänd om innan det är för sent!"
- Lägg av, era religiösa idioter, vrålade en bilist då han körde förbi.
När bilisten passerat kurvan hördes tjutet från bromsande däck och en kraftig smäll.
- Du, sa den ene prästen.
Vi kanske skulle ha skrivit:
" Bron är borta" på skylten istället.
