friherrenafeketorpet

Hej för första gången 2017!

I dag så sitter Friherren och försöker få till bloggen medan Skatten är tillbaka på vägen mot Spellinge grusgrop. Var ett slag sedan sist så hoppas att ni inte tappat tråden till Oskar Stigman. Nu är det dags att sätta på förmiddagskaffet så det är klart när Skatten kommer hem igen. Så nu vänder vi blicken mot lördagen igen.

När Skatten kom tillbaka efter sin promenad så fixade hon till mat åt oss innan vi tog det lugnt resten av dagen. Söndag och vi sov till lite innan Friherren var på plats i köket för att fixa till dagens risgrynsgröt. Efter frukosten så var det dags att packa då det bär i väg till Kanarieöarna i morgon. Resväskor hämtades ner och kläder packades. Mat mitt på dagen, pull pork från frysen och till det stekt mandelpotatis och rotfrukter. Tidigt i säng då vi skall upp klockan sju i morgon bitti. Klockan halv tolv i Mercan och mot Jönköpings Flygplats. Framme i god tid, halv fyra så lyfte vi mot Las Palmas. Efter dryga femtimmar så var vi framme, flygmaten var av högsta klass så vi var både mätta och belåtna när vi landade. Framme så är det ju som vanligt, det man helst vill slippa uppleva, sitta och vänta i en varm buss utan att veta ett enda dugg vad som skall hända. Och när man efter mycket om och men kommer i väg så körs man runt som ett viljelöst får till världens alla hotell innan man till sist får kliva av där man skall bo, både uttråkad och irriterad.

I vårt fall så mötte Mia och Viktor upp när vi kom så det lättade ju upp det hela. När vi var incheckade så visade de oss vägen till vår bungalow som låg så gott som granne med Mia och Johans. Johan hade fixat mat åt oss tills vi kom så vi satte oss och pratade medan vi åt. Vid halv tolv natti-natti och sängläge. Bra sängar var det så vi sov gott och vankade vid halv niotiden för frukost. Summeringen av en vecka på Playa del Ingles blir väl, ingen större aha upplevelse, samma buffémat i princip hela veckan bortsett från den dagen då Mia fyllde 40 och bjöd på middag på extern restaurang. Dessutom småungar som inte uppfostrats av sina föräldrar utan springer runt och kladdar med buffématen så det ser riktigt grisigt ut. Vädret som en normal svensk sommardag och en uppvärmd pool som knappt gjorde själ för namnet. Definitivt inte värt pengarna och som lök på laxen blev vi magsjuka sista dagarna och fick söka läkarvård för att kunna flyga hem. Vill med anledning av det säga: ”åk aldrig utomlands utan att ha beställt och fått ett Europeiskt sjukvårdskort, om inte blir det en dyrbar läxa”.

Hemma igen, och då framstod ju en svensk sommardag på Kanarieöarna som riktigt behaglig jämfört med 0-gradigt, regn och blåst när vi klev av planet i Jönköping. Efter att ha betalat parkeringen så ut på E4:an och hem till Eketorpet. Hemma vid fyratiden, packade upp och sedan tog vi det mycket lugnt resten av dagen.

Nu ett hopp till lördagen den 14 januari då det var dags för våra barn och barnbarns upplevelsejulklapp, klättring hos Höglandsklättrarna i Tranås. Vi blev mycket väl omhändertagna av Peter & Marcus från Höglandsklättrarna. Vi avslutade med ”tävling” att klättra högst och snabbast i tornet där det fanns flera 15 meter höga klätterväggar. Snabbast, högst och bäst var Eric Karlsson, två broder Tommy och trea Johan, bland tjejerna var Mia bäst, sedan kom Louise och på tredje plats Carola. Efter två timmar så var det dags för mat på Biz Brasseri, trevlig och proffsig personal, god mat och allt mycket väl arrangerat av Tranås Statt. När vi ätit både varmrätt och efterrätt, snackat och haft det trevligt så sade vi tack och hej då till varandra och var och en åkte hem till sitt.

Den 16 januari, i går alltså, så var Skatten och jag på en 70-mils utflykt, så det blev i princip hela dagen i bilen innan vi var hemma igen vid halv sex, halt och dåligt väglag runt Jönköping, blev bättre när vi passerade Ödeshög. Var vi var och vad vi gjorde suger vi på ett slag innan det kommer på bloggen.

På kvällen tv:n, först handboll Danmark – Sverige där Sverige även om det blev förlust gjorde en kämpainsats och spjärnade emot bra. Det enda Friherren saknade var ett målvaktsbyte då det krävs att man chansar lite för att kunna vinna en jämn tillställning där skillnaden mellan förlust och seger var att den svenska målvakten motat några flera skott från de danske. Sedan slutet på Idrottsgalan och Jerringpriset som i ett huj tappade glansen helt sedan man på ett kuppartat sätt lyckats få priset till en ryttare som 85 % av svenska folket inte har en susning om vem det är och då kallas det ”folkets pris”. Dessutom i en sport där hästen gör jobbet och där en dålig ryttare med en bra häst kan prestera ganska bra medan en bra ryttare med en dålig häst inte kommer någon stans alls. Sedan är det ju en skandal i sig att Sverige radio kan sätta en app i sjön där det går att rösta sex gånger på samma person. Lägg ner både Sportredaktionen och Jerringpriset då guldglansen har flagnat bort efter två kupper, senast var det ju när Annika Sörenstam fick priset och Sveriges golfare gjorde samma sak som Sveriges hästtjejer gjorde i går.

Inte mycket till vinter än, skidåkning är inte att tänka på även om det finns konstsnö spår på flera platser, så också i Sya som är vår hemmaarena men med begränsad spårlängd och blandning av tävlings- och motionsåkare så blir man nog bara statist om man skulle ge sig ut där så det får allt vänta. Hoppas att du fått en fin början på 2017 hälsar Björn Friherre af Eketorpet.

Nu skall vi se vad låda Knorr kan åstadkomma 17 dagar in på nya året……………………..

Hej. Jag heter Sandra.

Hej. Jag heter Sylvia. Hur dog du?

Sandra: Jag frös ihjäl.

Sylvia: Vad hemskt!

Sandra: Det var inte så ruskigt. 

Efter att ha skakat av köld, blev jag varm och sömnig, och slutligen dog jag en fridfull död.

Hur dog du?

Sylvia: Jag dog i en massiv hjärtattack. 

Jag misstänkte att min man var otrogen, så jag kom hem tidigare för att överraska honom i sovrummet. Men istället fann jag honom sittande ensam tittandes på TV.

Sandra: Så, vad hände? Sylvia: Jag var helt övertygad att det fanns en annan kvinna i huset. Jag letade i alla rum, under sängar, garderober och i garaget. När jag letat intensivt och inte hittat någon kvinna, var jag så slut, att jag fick en hjärtattack och dog.

Sandra: Vad synd att du inte tittade i frysen, då hade vi båda varit i livet.

Så Oskar Stigman igen.

Ja visst stämmer det men jag kan försäkra er att jag aldrig har tagit livet av något för nöjes skull som de där jävla stadsborna som ägnar sig åt nöjesjakt, vilket jävla ord förresten, skulle det vara ett nöje att ta livet av de fina djuren i skogen, faktum är att jag trots allt uppskattar dom mest som levande varelser. Sen skall vi ju inte tala om allt skadskjutet vilt som de lämnar efter sig att lida på grund av att de har marknadens värsta skjutvapen men saknar både omdöme och skjutkunnighet, blir rent förbannad när jag tänker påt. 

Men nu skall vi inte reta upp oss på allt möjligt utan ha det trevligt, jag skall ta och tända upp i öppna spisen och ta fram kortleken så kan vi väl dra en spader. Oskar lade in några vedträn i öppna spisen och ett par tyrstickor som han sedan tände på och efter bara några minuter så hade de en fin brasa.

Oskar gick ut i köket och hämtade sin kortlek, välanvänd och inte helt ren kanske men det var den enda kortlek Oskar hade. Vi kan väl spela några omgångar tioörespoker eller vad säger ni, det blir ju alltid lite mera spännande om man satsar några ören. Ja men det tycker jag att vi gör svarade Arne, Oskar delade ut kort och alla gick med och satsade tio öre, när alla satsat färdigt så delade Oskar ut nya kort, Arne skulle ha två, hans fru fem nya och Oskar köpte tre. Arne betade tio ören och Oskar ökade med tio öre, han hade knappt gjort det förrän Arne sade ”tio öre bättre”, Oskar som satt med två ganska låga par värderade sin kort och lade sig sedan, Arnes fru petade in trettio ören i potten och synade Arne, Arne lade upp en triss i damer och sade där fick du allt något att bita i, kan så vara sa Arnes fru men då biter jag väl samtidigt som hon lade upp sin kåk med kungar på topp. Med ett triumferande leende så drog hon hem potten och staplade tioöringarna till ett lite torn. Pokerspelet fortsatte tills klockan var över tolv och när de summerade sina potter så visade det sig att Arnes fru hade vunnit sextio öre och Oskar och Arne delade på förlusten broderligt.

Nä nu är det dags att vi drar oss hemåt så ett hjärtligt tack för mat och allt Oskar sade Arne och hans fru, vill ni låna min stallykta på hemvägen frågade Oskar, nej men tack i alla fall, får vi bra vänja oss vid ljuset så blir det inga problem att hitta stigen sade Arne. Ja hej med er då sade Oskar och kul att ni hade tid att komma, vänta förresten Arne jag har ju min nedskrivna berättelse som du skulle ha i fall du blev kallad till förhör hos polisen, Arne gick in i köket och hämtade kuvertet i köksfönstret och lämnade det till Arne, så där ja då ses vi i morgon bitti klockan sju nere hos dig sade Oskar, ja då är du välkommen och då börjar vi med frukost innan vi drar ut på potatisåkern. Låter gott, då går jag på bränslereserven ner till dig så jag är riktigt frukosthungrig när jag kommer fram. Oskar vinkade av Arne och hans fru, tog med sig ugglemjärden in och började duka av bord.

Fy tusan vad disk jag har i morgon kväll när jag kommer hem, men vad tusan det är morgondagens bekymmer och dom tar vi då. Ja du ugglan i kväll blir det dåligt med råttor för din del du får faktiskt nöja dig med stekt and, går det för sig tror du. Oskar gick fram till ugglan och den tog ett steg över till hans pekfinger, tog av gasbindan runt vingarna och satte in den på sittpinnen i mjärden, gick ut i köket och petade bort lite kött från det som var kvar av anden, lade det i ugglans matskål och lät bli att lägga över filten utan tänkte, nu får du ha natt när det är natt, hoppas bara att du inte stör mig för mycket. Lyfte av locket till utdragssoffan, tittade till öppna spisen och lät spjället stå öppet då det var mer än tillräckligt varmt i rummet för att sova, måste öppna fönstret annars kommer jag inte att sova något vidare, Oskar ställde upp fönstret på vid gavel, och kröp ner i utdragssoffan och somnade som vanligt med en gång. Vaknade av sin inbyggda klocka vid halv sex, gick upp och klädde på sig sina arbetskläder, öppnade mjärden och hälsade ugglan god morgon, eller om det nu skall vara god natt.

Tog upp den från buren och såg till sin glädje att andköttet hade gått åt under natten, band in vingarna med gasbindan och gick upp till granen och sovplatsen med den, så där ja ugglan nu får du klara dig själv i dag då husse skall bort och göra ett dagsverke. Gick in i köket stoppade snuggan, tobak och tändstickor i byxfickan och tog på sig gummistövlarna. Klar så låste han ytterdörren och hängde nyckeln på spiken bredvid ytterdörren. Tog slokhatten från hängaren på stugväggen och började gå ner mot Oppgården, efter någon kilometer så fick han se tre rådjur som betade i en skogsglänta, Oskar stannade till och tittade på dom, vackra djur sade han för sig själv men när maten är slut så kan det inte hjälpas för då måste det till något kött på bordet. Oskar fortsatte mot Oppgården, passerade Högbobäcken och fick se ett hägerpar stå ute i bäcken och fiska, ja naturen är fantastisk så här i arla morgonstund, får jag någon belöning för att Arne och jag tog fast rånarna så skall jag skaffa mig en sån där kamera som man kan ta bilder med och få dom på papperskopia, ja det är nog det första jag skall skaffa mig om belöningen räcker till det. Glad i hågen avverkade Oskar den sista biten ner till Oppgården, knackade på dörren till köksingången och Arne kom och öppnade, ja du är punktlig du Oskar även fast det blev sent i går kväll, tack för senast förresten, men kom in nu så skall vi ha lite frukost innan vi börjar jobba.

Oskar slog sig ner vid köksbordet, Arnes fru tackade för i går och serverade gröt, äggröra med stekt fläsk, bröd, smör och rökt kött till pålägg samt kaffe. Oskar lät sig väl smaka, berättade för Arne om rådjuren och hägerparet han sett på vägen ner till honom, ja hägrarna har jag sett flyga över här om kvällarna fler gånger förmodligen på väg upp till Höbobäcken för nattläger. När de hade ätit rejäl frukost så gick de ner till stallet efter att ha bett Arnes fru att komma bort till potatisåkern med kaffe vid elva tiden, om du Oskar tar och spänner Docka för potatisvagnen så tar jag ut Ajax som skall få dra potatisårdret, Oskar selade på Docka och spände för potatisvagnen, Oskar och Arne lyfte upp potatisårdret på vagnen och band Ajax i bakstammen o sedan rullade de iväg.

Framme vid potatisåkern så tog Oskar ifrån Docka från potatisvagnen, lossade på bukgjorden och tog av huvudlaget och band upp henne vid en grässlänt i kanten av åkern. Oskar och Arne hjälptes åt att lyfta ner potatisårdret och sela för Ajax, Oskar slog upp sättpotatisar i en korg, ja om du är klar så kör vi väl igång sade Arne, smackade på hästen med tömmarna runt ryggen och bägge händerna på årdret så bar det i väg på första fåran, efter kom Oskar med sättpotatisen som han lade ner i fåran med jämna mellanrum.  Så höll depå fåra upp och fåra ner och när klockan började närma sig elva så hade de klarat av nästan hälften av åkern. När de fick se Arnes fru komma med kaffekorgen så slutade de till och Oskar tog med sig båda hästarna bort till en lite bäck så att de fick dricka vatten, tillbaka så band han upp båda hästarna vid grässlänten så att de kom åt att äta lite gräs.

Slog sig sedan ner hos Arne som hade slagit upp kaffe, de drack kaffe och åt Arnes frus bullar, klara så lade de sig på rygg för fem minuters paus, Oskar stoppade snuggan och tog sig en rök. När Ajax såg ut att ha betat färdigt så hämtade Arne hästen och satte för potatisådret igen. Fåror kördes upp och sättpotatisen kom i jorden, tiden gick fort och när klockan var kvart i ett så sade Arne, nu åker vi hem och äter lunch, de spände för vagnen, band Ajax i bakstammen, och åkte tillbaka till Oppgården. Så bra att ni kommer nu för lunchen är precis klar, i dag får ni kalops och potatis och till efterrätt blir det kalvdans. Vi kommer sade Arne bara vi får sela av hästarna, ställa in dom i stallet och ge dom hö. Oskar som inte var bortskämd med efterrätt åt som inte fått mat på flera dagar, när de var klara med maten sade Arne nu skall vi vila lunch en stund, vi lägger oss på gräsmattan bakom huset för där är det skugga, båda två gick ut och lade sig i skuggan, somnade gjorde de nog inte men båda två blundade och vilade kroppen. När klockan var kvart över två så reste de på sig och tog hästarna och åkte tillbaka till potatisåkern.