friherrenafeketorpet

Hej!

Hej igen! Ny söndag och påskdagen, upp vid åttatiden för frukostfixande, i dag fixade Friherren te/choklad och mackor till frukost. Klara med frukosten så gjorde vi oss klara att åka och hälsa på Skattens mamma på Kanalgården i Berg. Tog med oss kaffe så att vi kan fika med henne i dag. Vi drack kaffe och pratade med henne en halvtimma ungefär men i dag var hon riktigt trött så när vi fikat klart åkte vi hemåt igen. Hemma så ”skrev vi under” våra deklarationer på nätet. Klara så gick Skatten ner i köket för att laga till middag åt oss, i dag blir det pytt i panna på vildsvinsskinka, halv två så var maten klar och vi åt pytten med stekta ägg och rödbetor, en riktig höjdarmåltid även om det var vatten som gällde som dryck. Nu en mycket summarisk rapport från veckan som gått.

Den här veckan har det varit fullt upp. I måndags så var det travet med Speltupparna, gick i princip jämt upp. Sedan har det rullat på, lite garagejobb med nyförvärvet som kommer med på bild den här veckan. Torsdagen gick åt till påskförberedelser då vi skall ha alla barn och barnbarn på påskmiddag på långfredagen. Skatten har jobbat hårt med att få till all mat till ett traditionellt påskbord. Långfredagen klockan ett så kom våra gäster, några återbud var det så vi blev fjorton stycken till bords. Mera snö ute i dag än på julafton vilket inte kändes speciellt bra. Allt smakade bra så alla var nog nöjda, snaps fanns det så det räckte och Johan stod för snapsvisorna då han har både en bred repertoar och sångröst. Efter fika och kakor så trappade gästerna av hemåt, sist att åka hem var Helene, Peter, Tommy, Eric och Carola & Lars-Göran. Mia och Johan med barn skulle sova över tills på lördag. Det enda som störde var att Skatten blev yrslig och det berodde vare sig på snapsen eller sillen.

Lördagsmorgon och Friherren vaknade halv åtta för att laga till frukost, Skatten hade sovit dåligt och var om möjligt ännu värre yrslig i dag så hon var inte ett dugg frukostsugen. Friherren åt frukost med våra gäster som sedan packade ihop och åkte tillbaka hem till Stockholm. Skatten ringde 1177 för att få lite råd hur hon skulle angripa sin yrsel. Efter 30 minuters telefonkö så var beskedet att åka in till Akutmottagningen US Linköping. Friherre tog ut Mercan och halv elva så rullade vi mot Linköping och US.

Friherren släppte av Skatten som med stöd av väggarna tog sig till Akuten, Friherren parkerade bilen i garaget i anslutning till Akutmottagningen och promenerade mot Akuten, blev en lång promenad med mycket långa korridorer och hiss både upp och ned. Framme lagom när det var Skattens tur att komma in för undersökning. Efter flera noggranna undersökningar och röntgen så var läkarnas besked klockan halv fyra att de inte hittat något allvarlig fel utan diagnosen blev att det förmodligen kom från en nerv i nacken så Skatten skulle kontakta en sjukgymnast när det blev vardag igen.

Från US hem till Eketorpet både hungriga och kaffesugna, hemkomna så blev det mat, rester från påskmiddagen långfredagen. Snabb och enkel tillagning i micron. Lördagskvällen häckade vi framför tv:n till klockan tio då vi vek ner oss för dagen och såg till att hamna på sovsidan.

Kallt och ruggigt ute men det lämnar ju utrymme för att njuta av den goa stugvärmen och bara ta det lugnt och smaska på det överblivna påskgodiset framför tv:n hälsar Björn Friherre af Eketorpet.

Nu det senaste från låda Knorr……………………

Vid en rättegång i en mindre stad kallade åklagaren sitt första vittne, fru Qwist, till vittnesbåset. Han gick fram till henne och frågade:

- Fru Qwist, vet ni vem jag är?

- Javisst, svarar hon, jag vet vem du är, herr Jansson. Jag har känt dig sedan du var en liten trevlig pojke, men ärligt talat så är du en besvikelse för mig. Du ljuger, bedrar din fru, manipulerar folk och pratar bakom ryggen på dem. Du tror du är en storfräsare när du i själva verket inte har hjärna nog att inse att du aldrig kommer att bli mer än en halvdan pappersvändare. Nog vet jag vem du är.

Åklagaren häpnade! Han stor där med skakande knän, vänder sig om och ser då försvarsadvokaten storflina. Han pekar tvärs över rummet och frågar fru Qwist:

- Fru Qwist, vet ni vem försvarsadvokaten är?

- Javisst gör jag det, svarar fru Qwist, Jag har känt herr Ekström sedan barnsben och han är en framgångsrik advokat. Han är också en lat bigotterist, med alkoholproblem. Han kan inte ha ett normalt förhållande med någon och han är en av landets värsta spelmissbrukare. För att inte tala om att han bedrog sin hustru med tre olika kvinnor. En av dem var din fru. Nog vet jag vem han är.

Försvarsadvokaten försvann snabbt ner i stolen. Nu kallade domaren till sig både åklagare och försvarsadvokat, och sa till dem med låg röst:

- Om någon av ni era ljushuvuden ens tänker tanken att fråga henne om hon vet vem jag är så kommer någon av er att få tillbringa lång tid på anstalt.

Nu kommer Oskar Stigman med några sidor till.

 Resten av natten var lugn så Oskar slumrade nog till någon stund då och då, när solen började skönjas vid horisonten och klockan närmade sig sex på morgonen så bestämde sig Oskar för att ta vägen över Anton i Grushultet på hemvägen. Lämnade sin ryggsäck under granen och började gå upp mot Grushultet, framme så knackade han på och en nyvaknad Anton kom och öppnade, god morgon Anton sade Oskar, nyss uppgången ser jag, ja nog är det så alltid, brukar inte ha så bråttom upp om mornarna då jag har anställda som tar hand om både mjölkningen och djuren. Ja då finns det ju ingen anledning att lämna sänghalmen när man kan ligga där och dra sig. Precis, du har fattat det fina i kråksången hör jag, hur har natten varit nere vid Grushultssjön då frågade Anton, Oskar som inte vill tala om hela sanningen för att undvika att bli klassad som lite lustig, sade ja i stort sett lugnt men jag tyckte att jag såg något fenomen ute på sjön runt midnatt så jag undrar om jag skulle kunna få låna din älgstudsare tills i morgon natt för om det dyker upp igen så tänkte jag prova att skjuta på det, du såg alltså något som du tycker var oförklarligt, ja lustigt var det i alla fall och då tänkte jag att om jag skjuter på det får jag se vad som händer. Kan du hantera ett gevär då frågade Anton, ja jag har ju mitt luftgevär så jag vet i alla fall hur man siktar sen tänkte jag komma upp till dig vid femtiden så att du får visa mig hur man laddar och så vidare om jag nu får låna studsaren av dig.

Ja egentligen så får jag ju inte låna ut några vapen till höger och vänster men idet här fallet när du har ett uppdrag av mig så får det väl gå, kom vägen förbi så skall vi ta en genomgång av geväret. Tack det låter bra sade Torsten, nu skall jag ta och knalla hemöver igen och du förresten säg inte något till pigorna, dumt att oroa dom i onödan, håller med dig vi ligger lågt tills vidare. Oskar gick tillbaka till Antons brygga, tittade ut över sjön lite förbryllad över vad han upplevt i natt, tog sin ryggsäck och började gå mot Sjöholmstorpet, när han kom fram så var Nisse i full fart med lien och mejade ute på en av de mycket små ängarna där det fanns lite hö att ta vara på. Hen Nisse ropade Oskar, har varit och fiskat och fått mera fisk än vad jag behöver så jag tänkte att ni skulle få lite till middag i dag. Oskar öppnade ryggsäcken tog upp papperspåsen och lade upp fyra fina abborrar på en sten, ser väl inte så illa ut sade han. Nej du det var fina abborrar som du har fått, sådana här finns väl nästan bara i Grushultssjön, ja de kommer därifrån skall du veta, men vad säger Anton om han får reda på att du tar upp hans fisk.

Jo förstår du jag har fått ett nattjobb av honom några nätter framöver och i det jobbet ingår fiskerätt från hans brygga så de här är fångade med ärligt uppsåt. Ja tack skall du ha, snällt av dig att tänka på oss när fiskelyckan var god. Självklart Nisse så hjälper jag mina grannar när jag har så jag kan, förresten hur har det gått med veterinären, ja grabben min har varit med bud till honom så han kommer nog vilken dag som helst, så bra då och du kan hälsa honom att jag kommer in till honom och betalar när jag fått räkningen. Skall jag hälsa honom när han kommer svarade Nisse, blir bra sade Oskar, nu skall jag ta och ta mig hem genom skogen för jag skall följa med Arne i Oppgården ner till byn i dag, ja hej med dig då och än en gång tack för abborrarna sade Nisse. Oskar började gå stigen hem till Karlsholmstorpet, När han kom hem så lade han ut fisken i jordkällaren och gick in och satte på kaffepannan efter att ha tänt upp i spisen, drack sitt kaffe och åt ett par smörgåsar.

Ja ingen idé att lägga ikull sig tänkte Oskar för somnar jag nu så vaknar jag inte tills det är dags att gå ner till Oppgården och Arne, lika bra att jag steker till abborrarna nu när jag ändå har fyr i spisen, Oskar gick ut till jordkällaren och hämtade in abborrarna, kryddade dom och lade dom i stekpannan, när de var färdigstekta så lade han upp dom på en tallrik för att kallna. Gick in i byrån och hämtade sin bankbok som han stoppade i bakfickan ihop med plånboken, tittade på klockan och såg att det var dags att gå ner till Oppgården, ställde in fisken i skafferiet, låste dörren, hängde nyckeln på spiken och började gå stigen ner till Oppgården. Oskar visslade glatt när han promenerade stigen fram, när han närmade sig så såg han att Arne höll på att sätta Ajax för flakvagnen, kommer jag visst precis lagom tänkte Oskar och ökade farten något. När han kom in på ladugårdsplan så ropade han hej till Arne, hej själv svarade Arne, du är fortfarande vaken ser jag, jajamän här ser du Oskar Stigman mannen som pallar för lite motvind, fick du tillfälle att sova någon stund nere vid sjön i natt eller var det full rulle på alla övernaturliga väsen frågade Arne. Skall berätta lite för dig när vi åker in till byn men inte blev det så mycket sova som jag hade räknat med om jag säger så.

Arne och Oskar tog plats i vagnssoffan och Arne smackade på Ajax och så var de i väg, jo du Arne sade Oskar du vet ju att jag varken är mörkrädd eller speciellt skrockfull av mig, ja det kan man inte skylla dig för svarade Arne, bra då är vi överens på den punkten sade Oskar. För du förstår i natt, ungefär vid midnatt skulle jag tro, jag hade slumrat till en stund då jag vaknade av att jag tyckte att jag hörde något, gick ut på bryggänden och tyckte mig kunna skönja en figur ute på en sten som spelade på en fiol, fiolspelandet hörde jag tydligt det kan jag försäkra dig. Får väl ta Antons eka och ro ut för att se vad det är tänkte Oskar, sagt och gjort jag rodde ut mot stenen och alldeles innan jag var framme så flyttade sig fiolspelaren till en ny sten ett femtiotal meter längre bort och så höll det väl på någon timma, jag rodde efter honom och han flyttade sig varje gång till en ny sten så jag fick ge upp, skulle sedan tända min snugga när det var någon som jag överhuvudtaget inte såg som blåste ut tändstickorna för mig. Då började det kännas lite kymigt faktiskt och inte blev det bättre av att helt plötsligt så for ekan iväg i världens fart ända upp på land.

Ja vore det inte du Oskar som berättade det så skulle jag avfärda det som rent svammel men nu är jag, trots att allt förnuft säger emot, beredd att tro dig men oförklarligt verkar det onekligen. Ja visst är det lite lurt sade Oskar, lyktgubbar har jag ju sett ett flertal, gånger och rået har jag också sett skipa rättvisa men näcken har jag mest upplevt som någon skröna som folk berättar frampå småtimmarna.

Kan de va så att han är lite småsur på mig för att jag försökte ikläda mig hans roll när jag skämtade med Grushultspigorna tror du, måsta nog erkänna att jag inte ens kan gissa mig till hur näcken resonerar om han nu existerar vilket verkar troligt efter din berättelse. Ja, jag har lånat Antons älgstudsare tills i natt och då tänker jag skjuta pån om han dyker upp igen, törs du verkligen det, tänk om du drar på de evig olycka om du retar upp det övernaturliga. Klar att risken finns men jag vill se vad som händer för tillhör han andevärlden så kan ju inte gevärskulor göra honom någon skada, är det något som ropar aj och markerar träff så får jag väl i så fall, se vad det handlar om. Skulle nog vara extremt försiktig med den där figuren om jag vore som dig sade Arne, ja jag får se hur jag gör om han nu dyker upp igen vilket väl inte är alldeles självklart. Men vi behåller det här för oss själva tills vidare annars kommer det att bli en massa rykten, tycker jag låter som en bra idé svarade Arne för de som inte känner dig lika bra som jag skulle förmodligen tro att du blivit komplett galen.

Framme i byn så stannade de till framför Jordbrukskassan först, skulle du ta ut lite pengar frågade Arne, ja det skall jag, var det tvåtusen tvåhundrafemtio som var min del i själbindaren frågade Oskar, stämmer precis svarade Arne, bra då vet jag svarade Oskar, klev ner från vagnen och gick in på Jordbrukskassan, tog fram sin bankbok och sade till kassörskan, skulle viljan ta ut fem tusen kronor, kassörskan tittade i bankboken och sade ”det skall vi ordna” hur vill du ha pengarna? Du får ursäkta men nu begriper jag inte ett dugg, vad menar du egentligen, jo jag undrar i vilka valörer du vill ha beloppet i, jaha på det viset, två tusenlappar blir bra och resten i hundralappar, skall vi ordna sade kassörskan och började räkna upp Oskars pengar på disken. Oskar stoppade ner pengarna i plånboken tillsammans med bankboken och gick ut till Arne igen. Vet inte vad du har för ärende men själv så skall jag gå och titta på en kamera och en cykel, sockret kan vi väl köpa när vi är klara att åka hem. Ja det gör vi, vi kan väl ses på hotellet klockan ett och äta en bit mat innan vi åker hemåt igen., blir bra sade Oskar då ses vi där klockan ett.