Halllå där ute igen!
Ja nu är sommarem i stort sett förbi, fort har det gått och finväder har vi haft mest hela tiden. OS är övestökat och ur svensk synpunkt så var det mest detagare som underpresterade, en tjej som stack ut rejält var Lovisa Lindh som verkligen överträffade sig själv och svarade för den i särklass bästa svenska prestationen på friidrottsarenan. Friherren var också överlyclkig över att Usain Bolt vann både 100 och 200 meter så den dopade Justin Gatlin inte fick med sig någon guldmedalj hem vilket varit en katastrof för idrottsvärlden. Friherren har sagt det förut men det tål att upprepas, en gång dopad så är det livstids avstängning som gäller.
Flera dundertabbar där borta i Brasilien, USA:s damlag på 400 meter fick springa om sitt försök efter att själva trasslat med stafettpinnen och växlat över, tar man ett sådant beslut så läser man regelverket som fan läser bibeln.
Illamående blir man också av att Caster Semenya från Sydafrika får tävla i damklassen. Den som inte ser att det är en karl har grava synfel och det reter Friherren ännu mer att sportkommentatorerna inte har modet att i varje fall ta upp misstanken om att "hon" tävlar i fel klass. Fötrstår inte tjejerna som överhuvudtaget ställer upp i samma lopp, om alla vägade så skulle loppen förmodligen inte bli av och då tvingades arrangörerna att inte bjuda in karlar till damloppen.
Sen har det ju även spelats damforboll lika tråkigt som att se vägdammet lägga sig på vägen här hemma när postbilen kört förbi, ja så urbota tråkigt att Friherren inte ens orkar med en kommentar. För att nu inte Friherren skall framstå som någon som är avogt inställd till tjejer och idrott så kan Friherren meddela att han följde de svenska handbollsdamernas samtliga matcher med största förtjusning, och självklat simtjejerna och våra friidrottstjejer.
I dag har vi varit en sväng in till Linköping då Skatten skulle luncha med några gamla arbetskamrater, för Friherren så blev det MAX Hamburgare och en ost och baconburgare med pommes, inte helt fel tyckte Friherren när han mätt och belåten åkte ut till Lidl för att köpa några rör c-vitaminbrus. Hämtade upp Skatten klockan kvart i ett uppe vid Borggården, därifrån gamla E4:an till City Gross för att handla ett par småsaket och fyra pkt. Zoegas kaffe som de hade extrapris på den här veckan. Därifrån till Peter i Ektorpet för att köpa en platta ägg. Efter att ha snackat med honom en stund så fortsatte vi hem via Tomta. Hemma så blev det fika med blåbärsmuffin och bondkakor innan Skatten gav sig iväg på en promenad runt Tomta medan Friherren tog plats vid datorn för det här blogginlägget.
Om det ruskar i morgon så slå dig ner vid tv:n och kolla på årets upplaga av "Finnkampenn", går bra att titta på även om vädret är soligt för oavsett väder så är vi i Eketorpet parkerade framför tv:n i helgen hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Nu kollar vi om låda knorr har kärvat ihop .............................
Jag hade tid hos gynekologen senare denna vecka för mitt årliga cellprov. Tidigt en morgon ringde de dock från doktorns mottagning för att tala om att de hade fått ett återbud och att jag kunde komma in tidigare, samma morgon klockan 9.30. Jag hade precis fått iväg alla till skolan och klockan var redan kvart i nio. Det skulle ta minst 35 minuter att köra till mottagningen så jag hade lite bråttom. Liksom de flesta kvinnor ville jag ägna några extra minuter åt min underlivshygien inför ett gynbesök, men denna gång fanns det helt enkelt ingen tid för en grundlig rengöring så jag tog bara den tvättlapp som råkade ligga vid tvättstället i badrummet och tvättade av mig lite snabbt ”där nere” så jag åtminstone såg presentabel ut. Då jag var klar kastade jag tvättlappen i smutstvättkorgen, slängde på mig mina kläder och hoppade in i bilen för att köra i ilfart till min undersökning. Jag fick bara vänta i ett par minuter innan det var min tur att gå in till doktorn. Då jag, liksom alla kvinnor, har gått igenom denna procedur flera gånger i livet hoppade jag vant upp på undersökningsbritsen, tittade upp i taket och låtsades som om jag befann mig i Paris eller någon annanstans långt borta. Doktorn kom in och jag måste säga att jag blev lite förvånad då han sa:
– Oj då, idag har vi verkligen ansträngt oss!
Jag svarade inte och suckade av lättnad då undersökningen var över för denna gången. Resten av dagen var som vanligt med städning, handlande och matlagning. Då skolan var slut och min 6-åriga dotter lekte för sig själv ropade hon från badrummet:
– Mamma, var är min tvättlapp?
Jag sa till henne att hon kunde ta en ny från linneskåpet eftersom den gamla låg I tvätten. Hon svarade:
– Nej mamma, jag måste ha just den som låg vid tvättstället. Jag hade rullat in allt mitt glitter i den.
