VälbehövligtregnstrilarneriEketorpet
Efter en stund så ropade Anton till Batongjocke, jag har i alla fall hittat kallkällan men inte sett ett spår av någon jordkällare. I köksfönstret studerade Oskar deras förehavande, ja fan vet om det inte börjar brännas för Oskar tänkte han, men då, precis som hjälp från ovan kom Arne i Oppgårdens tjur knallande förbi stugknuten hos Oskar, bra tänkte Oskar du kunde inte ha smitit ut vid bättre tillfälle, Batongjocke och Anton fick se tjuren och tog sikte på närmaste gran och började klättra för brinnande livet och efter några minuter satt två ynkliga figurer några meter upp i granen och nedanför stod tjuren och tittade. Vad tycker du att vi gör nu Anton frågade Batongjocke, Ja det är väl inte mycket annat än att vänta för det bär ju emot att ropa på Oskar och be om hjälp, kan inte hjälpas nöden har ingen lag sade Batongjocke och ropade, Oskar landsfiskal Batongjocke begär i sin myndighetsutövning hjälp då vi har blivit anfallna av ett folkilsket kreatur. Oskar gläntade på dörren och tittade ut, o fy fan är det inte Oppgårdstjuren den folkilskna jäveln, nej du Batongjocke då går inte jag ut det är en sak som är säker, kan du inte bara försöka jaga bort den är du snäll bönade Anton.
Nej du hörde vad jag sa svarade Oskar och drog igen dörren och gick ut i köket för att äta frukost, bäst att passa på för nu blir det säkert lugnt en stund. Oskar slog upp sina blåbär i en tallrik och var knivarna rendiskade så var det inte riktigt så med den djupa tallriken, Oskar brukade köra ett varv med tummen när han ätit och sedan ställ tillbaka den i skåpet för Oskar tyckte att det där att diska var att överdriva slitaget på husgeråden. Lite socker på bären och sedan en skvätt mjölk, en riktig limpmacka med stekt fläsk därtill och Oskar kunde börja äta och utsikten var det inget fel på, två ynkliga figurer i en gran och en ganska rejäl tjur som betade nedanför. Klar så satte Oskar på kaffet, när det var klart så öppnade han dörren lite och ropade, om herrarna kommer in så bjuder jag på kaffe, ja jag slår på stort det får bli kaffegök så välkomna in bara. Gör dig inte rolig över vår situation, tänk på att du som medborgare är skyldig att bistå myndigheten när så begärs, det är möjligt men inte är jag så dum att jag riskerar att bli ihjälstångad av en tjur bara för att en myndighetsperson med sällskap roat sig med att klättra upp i en gran utanför mitt torp.
Efter att Batongjocke och Anton hade tillbringat ett par timmar uppe i granen så fick tjuren se lite bättre bete en bit bort och knallade lugn i väg, nu sade Batongjocke så gäller det, vi klättrar ner och sedan raskt som bara den, dock utan att springa, för det har jag hört kan reta upp tjurar, tar vi vägen mot Sjöholmstorpet och sedan ner till byn. Blir en väldans omväg för mig sade Anton, ja vill du ta vägen förbi tjuren och genom skogen så är det ditt val jag tänker då inte ta den vägen. Oskar såg hur de försiktigt klättrade ner, gick ut i farstun och öppnade dörren och när de passerade så sade Oskar, hej då och tack för idag, det där var inte ett dugg lustigt väste Batongjocke och så mycket kan jag säga att du inte har stärkt dina aktier hos myndigheten medan de framåtlutade i hastig gång försvann stigen bort mot Sjöholmstorpet allt medan tjuren betade i lugn och ro.
När Oskar var övertygad om att de flyende hade passerat Sjöholm så gick han ut i vedskjulet och hämtade ett rep, gick bort till tjuren och kliade honom på huvudet, ja du Atlas nu skall vi gå hem du och jag, skall bara fästa repet i din nosring så går vi sedan, När repet satt i nosringen så började Atlas och Oskar att gå mot Oppgården, Oskar först och Atlas snällt efter. När de kom fram så kom Arne ut från ladugården, hej Oskar har du hittat min tjur, ja han kom knallandes förbi uppe hos mig och jag var inte säker på att han skulle hitta hem själv så jag slog sällskap med han. Tack det var hyggligt av dig, kan jag få ge dig några ägg och en liter mjölk som tack för hjälpen, jo jag tackar jag sade Oskar då får jag ägg till frukosten i morgon, visst ser du, vänta bara så skall jag hämta en mjölkkruka, den kan du ju lämna här när du har vägarna förbi.
Arne kom grusgången ner med en två-liters mjölkkruka och en gammal vetemjölspåse packad med ägg, här har du femton ägg vänta här så skall jag gå till mjölkrummet och hälla upp lite mjölk åt dig. Arne var straxt tillbaka med mjölkkrukan, varsågod Oskar och tack för att du tog hem Atlas till mig, kan väl höra av dig när du har kört fram lite starkt för jag är spekulant på några liter då det börjar tryta i förrådet. Ja det är flera som börjar bli utan så jag måste nog snart köra fram en tjugo-tjugofem liter, hör av mig när det är tappat på flaskor sade Oskar och vände om hemåt igen. Ganska oförarglig person egentligen men det klart en hel del vilt har jag nog fått bjuda på för rykte säger ju att han kan stanna vilt i skogen, så här går ryktet här i bygden, när Oskar skulle konfirmeras och fick nattvarden så sparade han brödet i mun och tog med sig det hem, spikade upp det på vedboden och sköt på det med hagelgeväret och sedan dess påstår folket att han står i förbund med de mörka makterna och har förmågan att stanna viltet om han vill, fast själv vet jag inte vad man skall tro tänkte Arne, han kom ju i alla fall hem med Atlas, han kunde ju lika gärna ha skjutit den och slaktat upp den. Förmodligen så var han inte utan kött för tillfället. Oskar gick genom skogen och njöt av stillheten, fick se en gröngöling som ihärdigt bearbetade ett torrträd, stannade till en stund och studerade fågelns fina färger, innan han traskade vidare mot Karlsholm.
Hemma så beslöt han sig för att tända upp röken för om jag inte röker en del av rådjursköttet så kommer det att bli förstört, hämtade yxan i vedboden och gick ut för att hugga ett fång enris, när han fått ihop tillräckligt så ut källaren för att plocka rätt på baklårsbitarna och revbenssidorna, placerade dom i röken och tände den. Så där ja nu vill jag inte ha besök på något dygn för då kan det bli lite marigt att hitta på någon rimlig förklaring, vet ju så väl att alla känner till att jag tjuvjagar men de saknar bevis liksom och så länge de gör det så kommer de inte åt mig, men man skall aldrig överdriva, nu har jag fint kött i ett par veckor och ägg och mjölk fick ja av Arne i Oppgården så nu kan jag leva livets goda dagar ett slag. Får väl avvakta några dagar i fall Batongjocke snedtänder och kommer tillbaka i gen för att ta upp sin utredning igen innan jag sätter mäsken till Skogsstjärnan, skulle nog inte behöva göra annat än att bränna Skogsstjärnan, då nästa alla, ja till och med Batongjockes kollega, i byn gärna köper några flaskor av mig och alla tycker att min hemkörda vara är strået vassare än bolagsspriten.
Hösten har kommit men med tanke på den fina sensommar vi haft så är det inte mycket att våndas över hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Ja då återstår det bara att hoppas på låda knorr......................
Specialagenten
På ett bankkontor kom en maskerad rånare in med en K-pist och säger:
- Lägg er ner på golvet, det här är ett rån!
Alla lade sig ner på golvet utom en äldre man. Då säger rånaren igen:
- Lägg dig ner på golvet!
Mannen svar lugnt:
- Nej, det kommer jag inte att göra för jag är specialagent.
Rånaren riktade vapnet mot honom och sade:
- Lägg dig ner annars skjuter jag!
Mannen svarar lugnt:
- Det tänker jag inte göra, för jag är specialagent!
Rånaren kommer ända fram till mannen och sätter mynningen mot hakan på mannen och ryter:
- LÄGG DIG NER PÅ GOLVET ANNARS SKJUTER JAG SKALLEN AV DIG.
Mannen svarar lika lugnt som förut:
- Det kommer du inte att göra för jag är som sagt specialagent!
Rånaren blir väldigt konfunderad när han ser mannens bestämda blick och tar det säkra före det osäkra och flyr ut ur banken utan pengar.
Precis som rånaren har passerat ytterdörren så hörs det en röst från golvet:
- Johan-Petter, när skall du lära dig?? Du är inte specialagent, du är senildement!!