friherrenafeketorpet

Hej!

Friherren tillbaka igen. Sedan sist har det mest varit jobb med att lägga trädgården i vintervila, idag så har Friherren koll på läget. Tvättade motorcyklarna i dag så nu är även de "vintrade". I lördags så var det bastu och V75 spel med Skattens bröder, vi lyckades få 7 rätt men utdelnigen var skral tyvärr. Men 7 rätt är ju trots allt 7 rätt, mer går ju inte att göra. I måndags så var jag hos en sjukgymnast på Rehab Väst i Mjölby, mitt vänstra knä vill inte bli bra utan gör ont när skall upp i stående från en stol. Han donade lite med knäleden så när jag gick därifrån så var jag mycket bättre, hoppas nu bara att det står sig. På kvällen så var det travdags igen nu med mina gamla arbetskamrater från Friskvården Saab. Det var det V64 som gällde, vi fick fem rätt av sex möjliga men nu var utdelningen om möjligt ännu sämre. 

Hemma vid tjugo i tio och då hade Skatten återvänt från sin Stockholmsutflykt, blev tv:n med Sporten och som avslutning lite cykel i Eurosport. Vaknade vid halv åtta i morse, fullständigt vitt på norrsidan och bara 0,8 grader plus ute. Efter att ha läst Corren så upp för att se till att det kom frukost på bordet. Efter lite lättlunch så åkte Skatten till Eva-Marie vid tjugo i två för veckans promenad. Friherren tog fram sin "bergscykel" för att cykla några kilometer och smörja upp vänsterknät, kanonbra med cykling enligt sjukgymnasten. Hemma igen så blev det dusch och rena kläder, blev långa byxor i stället för shorts då det är lite halvruggigt om mornarna nu.

I morgon står Friherren  över badmintonen för att spara knäleden, blir testcykel i stället medan det övriga gänget spelar badminton.

 

 

Här en ny knorr från låda knorr............................

 

Yngve och hans fru bor i Skellefteå. En vintermorgon, när de sitter och äter frukost hör de nyhetsuppläsaren på radion säga:
- Vi kommer att få 8-10 cm snö idag. Snöröjning vill därför att ni parkerar er bil på den sida av gatan med jämna husnummer, bara så att snöplogen kommer fram.

Yngves fru går ut och flyttar bilen.

En vecka senare när de än en gång äter frukost, hör de följande meddelande på nyheterna:
- Vi väntar in ett nytt snöoväder idag, och räknar med snömängder på c:a 15-20 cm. Snöröjningen vill därför att ni parkerar bilen på den sida av gatan med ojämna husnummer, bara så att snöplogen kommer fram.

Yngves fru går lydigt ut igen, och parkerar bilen på den sida vägen som nyhetsuppläsarna nämnde. Nästa vecka utspelas samma scenario ännu en gång. Nyhetsuppläsaren meddelar att det väntas mer snö.
- Vi räknar med 14-16 cm snö idag. Vi vill därför be er att parkera era bilar på den....
Då försvinner strömmen, och radion tystnar.

Yngves fru blir mycket upprörd, och med ett bekymrat ansiktsuttryck säger hon till sin man:
- Älskling, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vilken sida av gatan ska jag nu parkera bilen på?! Du vet, så att snöplogen kommer fram.

Med kärlek och förståelse i rösten, som alla män som är gifta med blondiner alltid har, säger Yngve:
- Min lilla älsklingen, varför låter du inte bilen stå kvar i garaget, bara i dag.

Nu kommer det mera Oskar Stigman.

Skymningen sänkte sig sakta över mossen där Oskar nu hade tillbringat dryga timmen men det var fortfarande skjutljus, en stilla förhoppning var nu att Anton i Grushult skulle komma samma väg tillbaka på väg hem igen, Oskar behövde inte vänta länge förrän Anton kom gående med sitt metspö och fem – sex abborrar uppträdda på en grenklyka, så där ja om en tjugo minuter så borde det vara klart att skjuta om rådjuren bara ville visa sig. Efter en halvtimma såg Oskar tre rådjur komma betande i mosskanten som vette nere mot Grussjön, ni får nog raska på tänkte Oskar för det börjar bli lite kris med skjutljuset, efter ett litet tag så hade Oskar alla tre ungefär sjuttiofem meter bort, men det var för långt skjutavstånd med salongsgeväret, Oskar hade ett gudabenådat ögonmått och han sköt aldrig rådjur på ett avstånd över femtio meter med salongsgeväret.

 En råbock hade lämnat de två rådjursgetterna och var betande på väg mot Oskar, nu är du på skjutavstånd så Oskar, gjorde en ljudlös mantelrörelse på geväret, lade an och tog sikte för att träffa mitt i hjärtat, försiktig avtryckning och skotte gick med en dov knall, rådjursbocken gjorde två språng innan den föll ihop i blåbärsriset, Oskar fort ut på mossen med både gevär, ryggsäck och mjölkkrukan med lite blåbär i, kastade upp bocken över nacken och tog långa benet före hem mot Karlsholm, hemma så var det bråttom att ta hand om råbocken, först sticka den och tappa den på blod vid bäcken några hundra meter från Karlsholmtorpet sedan sista biten hem för att hänga upp den på vedskjulsväggen och ta ur den, flå av skinnet och stycka upp den och sist men inte minst städa upp noggrant så alla spår av slakten var borta, inälvorna grävde Oskar ner några hundra meter in i skogen och köttet packades in i källaren i en bergsskreva bakom en halv säck potatis. När Oskar var klar så hade klockan passerat halv elva och det som återstod var att ta sig upp på vinden och spänna upp skinnet för torkning och att rengöra geväret och få det på plats i lönnfacket under rumsgolvet. Klar med det så slog Oskar upp sista kaffet ur termosen, hämtade buteljen med skogsstjärnan och fyllde upp koppen, skål på dig Oskar och tack för lyckad jakt om än på olovlig mark.

Oskar tog bort locket från bäddsoffan och kröp ner under täcket och somnade så gott som omedelbart. Vaknade på morgonen av att det knackade våldsamt på ytterdörren, fick på sig byxorna och gick för att se vad som stod på, öppnade dörren och där stod Anton från Grushult och ortens ena polis Batongjocke, god morgon mina herrar vad föranleder detta okristligt tidiga besök hos en Oskar i Karlsholm, jo det skall jag säga han, sade Anton, i går kväll när jag varit nere vid Grussjön och metat abborrar och var på väg hem så hörde jag ett skott i min skog, inte allt för långt från Grussjön som jag uppfattade det och du vet ju att ditt rykte som tjuvjägare är allmänt känt i bygden så därför är vi här.

Måste säga att det ryktet är mycket orättvist för en man som mig som inte ens har något gevär, ja luftgeväret undantaget som jag har för att skjuta nägångna skator och då menar jag inte din fru Anton skrockade Oskar. Anton blev högröd i ansikte och såg ut som han skulle explodera när som helst när Oskar sade, tyckte nog att jag hörde något också i går kväll vid sjutiden då jag var ute och plockade lie blåbär bortom stugan, jaha sade Batongjocke och dom har du väl ätit upp förstår jag.

Nej för tusan svarade Oskar, vill du smaka, själv tänkte jag ha dom till frukost men det räcker nog åt dig också, nej men jag vill gärna se dom, kan du väl få sade Oskar och gick ut i köket och hämtade mjölkkrukan med blåbär, höll fram den mot Batongjocke och sade, visst är de fina så här års, Batongjocke tog upp ett blåbär och synade det, ja de ser ju onekligen färskplockade ut sade han.

Skulle också behöva koma in och se mig om lite sade Batongjocke, går väl bra, men är jag misstänkt för något eller vad handlar det om, nä vill bara se mig om lite för du vet ju att ditt rykte på bygden inte riktigt motsvarar vad du säger, ja varsågod då men du får ursäkta att det är lite obäddat för ni väckte mig när ni kom och bankade på dörren. Batongjocke gick ut i köket och drog ut kökslådan och tittade på knivarna som låg där prydligt nydiskade, hittade luftgeväret i ena hörnet i köket, jaha där har vi luftgeväret ser jag, men var har du dina andra vapen då, nä usch för vapen dessutom är jag skotträdd så det passar inte mig förstår han polisen.

 Jaha sade Batongjocke här ser det ju grönt ut nu skall vi bara ta oss en titt utomhus också, har du låst någonstans, nej här står allt öppet för det finns inget att stjäla, bra då tar vi oss en titt, när Batongjocke kom ut så var Anton framme snabbt som en vessla och frågade, visst hittade du något misstänkt? Nej tyvärr så är det helt rent där inne, nu skall vi se vad se kan hitta här ute, först gick Batongjocke till vedskjulet. Öppnade och kikade in och allt han såg var prydligt staplad ved, ja här finns ju inget det kan du ju se själv och inte fan är Oskar så dum att han lägger kött inne i dasset, för säkerhets skull öppnade Batongjocke dörren till dasset men backade snabbt undan, där luktar det fan i mig inte gott så vill du leta efter något därinne får du allt gå in själv, Anton trädde in nosen och konstaterade snabbt, nej därinne kan inte fan själv förvara något det är jag helt säker på, ja då är frågan om det finns någon jordkällare här, vet du det Anton, nej det kan jag inte svara på men vi ser oss väl om.