Fredagmedstatsärendevittviochräker

Hej!

Fredagsmorgon, frukostgröten avklarad och Friherren vid datorn för att publicera en ny bloggutgåva, Skatten gör en snabbinsats med städgrejerna. Klockan kvart i elva så skall vi åka till Linköping då Skattenn skall äta lunch med några gamla arbetskamrater. Blev ingependeltåg för Skatten då Annika som hon skulle träffa efter lunchandet hade blivit sjuk så det blev Mercan till stan klockan kvart i elva i stället. Friherren släppte av Skatten vid gamla Rally Hotell och fortsatte ut till Mickes Lunchservering vid Hedins Bil för att äta schnitzel med kantarellsås. Inte helt fel men inte i närheten av Skattens matlagningskonst. Klar så ner på stan en sväng för att köpa en julklapp till Johan. När det var fixat så tillbaka upp till Rally för att hämta upp Skatten igen. Med Skatten i bilen upp till Minneslunden för att ställa dit ett batterikjus som skall brinna (lysa) över jul och nyår. Klara så ut till Tornby för att köpa födeldsedagsapresent till Jonathan. Gick smidigt på Club XPRS, bara att betala och ta sig ut på E4:an mot Mantorp. Kort stopp på City Gross för lite matinköp, bland annat räker till kvällen, innan vi tog sista biten hem till Eketorpet. Stannade också till vid Minneslunden Östra Tollstad kyrkogård för att också där placera ut ett gravljus. Hemma så bytte Skatten om för en promenad runt Tomta medan Friherren tog en stund i Tomteverkstaden. Nu tillbaka till veckans första dag, måndagen. 

Måndag och vitt ute när vi vaknade till. Frukost, risgrynsgröt i dag innan vi fortsatte att sopa igen spåren efter Lilla Julafton. Skatten drog igång bakstugan, i dag var det biskvier som skulle bakas. Förmiddagskaffe medan biskvibottnarna gräddades i ugnen. Lättlunch, varmkorv, pannbiff och rödkålssallad med russin. Klara med maten så gick Friherren upp till datorn för att skriva ut lite travtips till kvällens travträff På Mantorps Travbana. Vid halv tre skulle Skatten sätta på eftermiddagskaffe men då gick strömmen så något kaffe blev det inte då. Skatten ringde Vattenfall för att få ett besked om när strömmen skulle komma tillbaka igen. Beskedet var klockan fem om allt gick bra men det kunde lika gärna bli klockan sex. Så länge kunde vi inte vänta på kaffe så Friherren fick leta fram gasolköket och brassa kaffe enligt friluftsprincipen. Gick både snabbt och bra så vi kund njuta av en kopp med pepparkakor vid köksbordet.

Klara med fikat så dröjde det inte förrän strömmen var tillbaka igen. Friherren gjorde sig klar att skjutsa Skatten till pendel som hon skall ta till för att äta middag med några av sina gamla arbetskamrater. Åkte hemifrån kvart över fyra, släppte av Skatten vid Mantorp Station klockan fem över halv fyra för att när Skatten gjort klartecken att tåget skulle gå åka vidare till, Mantorpstravet. Framme tio i fem och vi skulle ses klockan fem så det blev några minuters väntan innan Gunnar L dök upp. Vi kollade efter Gylla som då gav hals från insidan då han redan löst entré och gått in. Vi löste biljetter till caféläktaren och tog plats vid bord nummer 10.

Vi började fila på två system på runt 300 rader vardera. Fick till det med två spikar i varje system och sedan överlappning systemen i mellan. Klar och systemen inlämnade för 560 kronor så tog Gunnar L fram fika och räkmackor som vi sedan festade på. Som efterätt bjöd Skatten på chokladbiskvier som verkligen uppskattades. När det drog ihop sig till start av första V64-loppet så var vi med i matchen. Började bra då vi satte de två första spikarna på det ena systemet och även det andra systemet hade vi rätt på. När alla lopp var i mål så hade vi fem rätt på det ena systemet och tre rätt på det andra. Säkert utdelning på fem rätt i dag, Friherren skulle hämta upp Skatten i Linköping så han tackade för sig direkt efter målgången och drog upp fjädern på Mercan och åkte E4:an in till Linköping och Vistrondellen för att därifrån ta sig in till Westmansgatan i Valla och hämta Skatten som hade följt med Lena hem när de var klara på stan.

Mörkt lite småhalt och slaskigt på vägen, blev gamla E4:an hem. Hemma så var klockan tio över tio så vi slog oss ner vid köksbordet och slog upp var sin whisky och tog fram lite chips som tilltugg samtidigt som vi lyssnade på slutet av Sveriges match mot Frankrike i Handbolls-EM. Gick inte vägen för Sverige som nu är utslagna från att spela om medaljerna. Knappast godkänt även om de kämpat heroiskt så duger det inte att inte prestera bättre på hemmaplan. Kvart i elva sängläge med våra böcker, Skatten var den som hamnade på sovsidan först, Friherren läste till kvart i till tolv då boken är väldigt spännande nu. Ljuset släckt och sovsidan i väntan på att sömnpulvret skulle komma farande.

Tisdagsmorgon och i dag så väckte mobilen tio i sju då vi skulle upp och se Luciafirandet på tv. Finns väl sånger som går hem bättre i stugorna än det som presenterades i årets Luciafirande. Klockan åtta ut för att hämta in Corren som vi sedan läste i sängen som vi återvänt till efter Lucian. Halv nio upp för att värma risgrynsgröt till frukost. Klara med frukosten så var Skatten först upp till datorn, när hon var klar så tog Friherren över spakarna en stund, lite körigt med vår routers uppkoppling så Friherren fick lägga ner datorjobbet för nu. I stället så tog Friherren fram skräp som skall med till Hulje Återvinning när vi skall åka och simma i eftermiddag.

Kvart i ett så åkte vi i väg, lite tidigare än vanligt då Eva-Marie står över simningen i dag också. Först stopp på Netto för att handla lite ”bra att ha”. Klara så till Lundbybadet för några längder i bassängen. När vi var klara så hade Friherren precis som vanligt klarat 800 meter och Skatten 1200 eller 1300 meter var lite oklart med räkningen av 25-meterslängderna för Skattens del i dag. Efter en omgång i bastun så till Winerbageriet för fika med gokaka, Skatten som har bättre karaktär tog en lusskatt. När vi var klara med eftermiddagskaffet så till Lidl för att handla mer ”bra att ha”. Därifrån till Hulje Återvinning med vår samlade makulatur. När vi gjort oss av med skräpet så vidare till Östensson i Skänninge för att fylla på förrådet med deras goda risgrynsgröt. Därifrån till Ö&B där vi skulle köpa 18 kilo fågelfrö, lite tvättmedel och mjukskölj samt toalettpapper. Från Skänninge raka spåret till Gulf Mantorp där vi stannade för att göra rent strålkastarna på Mercan då halvljuset inte var till stor hjälp i det väglag som råder i dag.

Hemma så skulle allt vi köpt in och hamna på rätt plats innan vi tog fram smörgås och leverpastejmacka med en stark julklappsöl från Ektorpet. Blev en öl från Dalarna som var riktigt god med lagom beska. Klara med maten så gick Friherren upp till datorn och Skatten till tv:n och Lyxfällan. Friherren blev kvar vid datorn tills det var dags för Pointless, efter Pointless Rapport och när nyhetshalvtimmen var slut så gick Friherren tillbaka till datorn medan Skatten tittade på konditorernas julpyssel. Halv nio handboll från EM, Danmark – Ryssland, jämn tillställning som Friherren inte har koll på hur det slutade då det var kanalbyte klockan tio till Sportnytt. Efter sportnytt en korvbit och sedan hopp i säng. Ett kapitel bok innan ljuset släcktes och kroppen på sovsidan och ögonen i blundaläge.

Onsdag och mobilen satte fart på Friherren klockan halv åtta, frukost klockan kvart i nio bestående av nyinköpt risgrynsgröt från Östensson i Skänninge, juice, kaffe och pepparkaka (or). Frukostklara så bytte Skatten om för promenad till Spellinge grusgrop. Friherren bytte om för att åka in till Vårdcentralen, hade läkartid för onda benet klockan tio. Hemma igen klockan elva efter besked att röntgen inte visade något galet alls utan allt var fullt normalt bortsett från att mitt vänstra underben inte är funktionsdugligt. Det har dock blivit bättre sista veckan om det nu beror på att jag sparar benet eller något annat står väl skrivit i stjärnorna.

Skatten hade precis kommit hem från sin promenad så Friherren satte på förmiddagskaffe i dag också med saffranasbulle. Fikaklara så tog Skatten fram strykjärn och stryktvätt medan Friherren gick upp till datorn för att skapa en julhälsning till vår snöröjare Erling från oss som betalar snöröjningen av vår väg. Blev lite annat också innan det var dags för mat, i dag hade Skatten stekt torskrygg och potatis, morötter och rödbetor samt fixat till en kanongod sås till det. Efter maten så gjorde Friherren i ordning julkortspåsen som skall postas på fredag, Skatten gjorde ny mat till våra småfåglar. Skatten på post vid tv:n lagom till Lyxfällan, Friherren på rygg i soffhörnet med en godisskål inom bekvämt räckhåll. Klockan fem så fixade Friherren till macka, sill, snaps och rejäl öl till kvällsmål.

Klar i köket så upp till tv:n och EM-handbollen, matchen Sverige – Tyskland. Under tiden det kallpratades så MOM och lite ishockey i väntan på avkast. Tyvärr ingen höjdarmatch av de svenska tjejerna, rent ut sagt dåligt. Inte för att Friherren är någon hanbollsexpert på något vis men det verkar ju uppenbart att de saknar spelare som kan skjuta utifrån över försvarstäcket vilket Friherren anser är en nödvändighet om man skall kunna vinna. Matchen var så dålig att vi lämnade den för nyheter från Rapport klockan halv åtta. Klockan åtta så var det dags för Bönderna på reserv-tv:n för Skatten och mera handboll Frankrike – Serbien växlat med Vänner och ishockey för Friherren. Klockan tio Sportnytt och när det tonat ut i rutan så marsch i säng.

Torsdagsmorgon och vi steg upp klockan kvart i åtta för frukost, fortsatt risgrynsgröt till frukost. Klar med frukosten så åkte Skatten in till US då Skattens mamma blivit dålig och hamnade där i går kväll. Friherren började med att göra rent filtren till luftvärmepumpen för att när det var klart ta vägen förbi datorn och sedan köksröj så det är fint när Skatten kommer hem igen. Skatten hemma igen klockan halv tolv och då åt vi leverpastejmackor, te och kaffe till lunch. Klara med lunchen så åkte vi intill Lundbybadet i Mjölby för att simma. I dag struntade vi i att räkna längder utan vi simmade i 45 minuter. Sedan bastu och dusch innan vi åkte till Winerbageriet för en fika. Från Winerbageriet förbi Lidl för att köpa ett par burkar thai-sill som vi smakade av i går kväll och som smakade mera, blev ett par andra saker också.

Därifrån ett kort stopp på Ica Supermarket då Lidl inte hade en av de saker som stod på Skattens nota. Hem via Sya, kort stopp på Gulf för att hämta ut ett paket och sedan hem. Hemma så började Skatten laga till Isterband med potatismos på mandelpotatis. Klar med maten så gick Friherren upp till datorn för att fila på ett V64-system. Halv sex vid tv:n för skidskytte, Herrarnas Sprint och bara en norstorsk på prispallen och dessbättre på tredje plats. Den svenska insatsen ar inte mycket att skriva hem om, bortsett från Sebastian Samuelssons insats som verkligen stack ut.

Poinless och sedan Rapport innan Skatten valde Jul med Ernst och Friherren datorn för det finns ju gränser vad man står ut med. Sedan kanalfläppande fram till V64 klockan halv tio, gick inte så bra för oss den här gången, rätt i de tre första loppen sedan torsk ända tills det var slut. Sportnytt som avslutning på torsdagen och sedan boktime, Friherren läste ut sin bok innan det var dags för sovsidan och kudden.

Friherren funderar.

Man slutar aldrig att förundras över ryggkliarmaffian, det senaste är ju schismen mellan RTÖG Östergötland och lednigen, både den politiska och den på tjänstemannanivå. Över 160 medarbetar på RTÖG gick gemensamt ut i en insändare och uttryckte sitt obefintliga förtroende för ledningsfunktionen. Och vad får man höra samma dag på radion jo kommunalpolitiker som trots det huvudlösa i att ha en organisation där medarbetarna saknar förtroende för ledningen ändå oförbehållsamt ger sina partikamrater i den politiska ledningen sitt stöd. Så är det bland politiker som enlig Friherren placerar sig lägre än lägst oavsett partifärg, kliar du mig så kliar jag dig är vad som gäller. Det är väl ingen som tror att i den privata världen hade en ledning som saknar medarbetarnas förtroende inte ens fått sitta kvar medan kaffet kokar.

Det som händer i Syrien är ju så hemskt att det inte finns ord. Inga barn skall behöva uppleva något som ens är i närheten. Återigen så ser vi hur FN inte kan åstadkomma något över huvud taget. Och som vanligt så är det ju stormakterna, i det här fallet Ryssland som för krig på ”bortaplan”. I rimlighetens namn så måste man väl påpeka att det också gäller USA och i viss mån även Kina. Det måste väl någonstans i den demokratiska världen finnas någon militär organisation som kan ta sig till Syrien och sätta en kula mellan ögonen på president Bashar al-Assad. Med rätt uppbackning så skulle Friherren kunna tänka sig att göra ett försök. Med Bashar al-Assad borta så skulle inte allt ställas tillrätta över en natt men, och det är det viktiga, då skulle förutsättningarna till varaktig fred finnas.

I Sverige har vi en Socialdemokratisk regering med några miljöfascister som stöd och ingen jag säger ingen kunde väl någonsin tro att en regering med värderingar som är vad socialdemokratin förväntas stå för skulle ens komma på iden att dra in på personliga assistenter till de som har det absolut största behovet av samhällets stöd. Men dessvärre så har de även sett till att iden har blivit verklighet. Så frågan måste ställas. Är dessa politiker som vi gett vårt stöd och på så vis satt dom i den position de är värda vår röst. Självklar inte och det gäller för övrigt allapolitiker oavsett partifärg så var modig nästa gång och rösta blankt för att visa dom att de helt saknar svenska folkets förtroende.

Man måste också ställa sig frågan att ett parti som nu precis tar sig över 4 % spärren kan tillåtas ha något som helst inflytande på hur Sverige skall styras. Om man tar sig en titt på miljöfascisterna så är det ju dessutom så att de flesta av deras medlemmar knappast är torra bakom öronen. När Friherren växte upp så var det flesta kommunalpolitikern i Friherrens hemkommun över 50 år och flera betydligt äldre. Och då fungerade det alldeles utmärkt, de var uppskattade och aktade av kommuninnevånarna och bemöttes med uppriktig respekt. Varför då kanske vän av ordning undrar? Jo de hade livserfarenhet och de förvärvar man genom ett långt liv, samhällsengagemang och människointresse. Det är omöjligt att läsa in på något universitet eller med aldrig så många akademiska betyg. Och dessvärre är dess barnrumpor sprungna ur de politiska partiernas broilerverksamhet vilket innebär att de aldrig haft någon kontakt med det verkliga livet. De har inte ens så mycket fantasi att de kan föreställa sig hur vanligt folks levnadsförutsättningar ser ut. Här kommer exempel på politiker som hade den förmågan i Sverige, Tage Erlander, Gunnar Sträng, Gunnar Hedlund, Jarl Hjalmarsson och Olof Palme för att nämna de mest framstående och populära.

Den vita julen ser ut att utebli i varje fall på Friherrens breddgrader i år men det finns ju snö på sprayflaska så det är väl bara att gå loss på fönstren hälsar Björn Friherre af Eketorpet.

Nu en låda med knorr…………….

Vers 129

En katolsk präst kommer körande i sin bil på landsbygden och får syn på en nunna som står och väntar på bussen. Han stannar bilen och erbjuder henne skjuts till närmsta stad.

Den unga nunnan tackar honom, lägger väskorna i baksätet och sätter sig på passagerarsätet bredvid prästen. Hennes nunnedräkt hasar upp när hon kliver på och blottar hennes ena knä.

Prästen kan inte lägga band på sig utan när han lägger i växeln så låter han sin hand glida över på hennes knä. Nunnan tittar på honom och utbrister:
- Fader, 129, psalm 129

Han drar snabbt till sig handen och beklagar det inträffade, men hans ögon kan inte låta bli att kasta blickar på den unga nunnan. En stund senare glider handen återigen från växelspaken till nunnans knä.
- Fader, ni minns väl psalm 129, påminner nunnan honom.
Han ursäktar sig en gång till och rycker snabbt bort handen.

De kommer fram och nunnan kastar en menande blick på prästen samtidigt som hon tackar honom för skjutsen. Prästen trycker gasen i botten och fortsätter hem där skyndar han sig till psalmboken för att läsa vers 129.

Där står det: - Fortsätt att prova dig framåt, det är enda vägen till salighet.

 

Och så var det dags för Oskar Stigman igen

Det var ett säreget ekipage som anlände till byn, de två rånartyperna såg inte det minsta glada ut och Oskar han körde hästen med ackuratess, och Arne såg ut att vara klippt från vilken västernfilm som helst där han satt med bössan i knäet. Oskar stannade hästen framför polisstationen och det tog inte många sekunder förrän det började samlas folk kring vagnen nyfiket tittande på de två bundna typerna i vagnen, Oskar bad en av dom att gå in och hämta Batongjocke, tog inte lång stund förrän Batongjocke kom utrusande högröd i ansiktet, vad är det frågan om nu då frågade han samtidigt som han tittade på Oskar och Arne. Jo sade Oskar det är så att Arne och jag är här med de där två som rånade jordbrukskassan härom veckan och pengarna har vi med oss också.

Vad är det för svammel du håller på med din skogsmänniska, det är inget svammel alls, ta en titt i den här kakburken för där i ligger det 463 000 tusen kronor, Batongjocke öppnade burken och höll på att tappa hakan när han fick se alla pengarna, ja ni får följa med mig in så får jag höra vad ni har att säga, ja det går väl bra det är bara en sak som du behöver ordna till först, nämligen att se till att de där två typerna längst bak i vagnen hamnar inom lås och bom. Batongjockes kollega klev upp i vagnen och skar av remmarna runt fotlederna och kommenderade marsch in på polisstationen, låste in dom i var sin cell och bad dom sedan sträcka ut händerna genom gallret så han kunde skära av läderremmarna runt handlederna.

Med Batongjocke i täten så knallade både Oskar och Arne in på polisstationen sedan Oskar fått en grabb att hålla hästen tills de kom ut igen. Var så goda och sitt sade Batongjocke, skall bara ringa Jordbrukskassan och be dom skicka över någon att räkna pengarna, fick tag i en kamrer på Jordbrukskassan som lovade att komma över omedelbart för att räkna pengarna och kontrollera om sedelnumren stämde med de som fanns noterade hos dom. Ja får jag höra hela historien nu sade Batongjocke, Oskar berättade hur han sett de där två typerna hålla på och gräva ner något vid Karlsholmsgölen och fortsatte sanningsenligt ända fram tills att rånartyperna dök upp hos honom för att hämta pengarna.

Satt på trappan och drack mitt förmiddagskaffe när de där två dök upp och gjorde klart för mig att de skulle ha, som de sade, sina pengar, ja då får jag väl hämta dom sade jag och reste på mig och gick runt stugknuten och när jag hade kommit ur deras synhåll så började jag att springa, inte gick det så fort men jag blev motiverad att öka takten då jag fick en kula genom hatten, titta här så ser han kulhålet sade Oskar och räckte fram hatten. Sprang för livet ner mot Oppgården medan en och annan kula kom farande efter mig och som en skänk från ovan mötte jag Arne som var ute efter en räv som gick hårt åt hans hönsbestånd, förklarade läget för Arne så snabbt jag kunde och vi lade oss i bakhåll bakom en rejäl sten och när förföljarna dök upp på så där tio meters avstånd så avlossade Arne bägge piporna på dubbelotto som han har i knäet någon halmeter över huvudet på dom och jag ropade, släng era vapen annars sänker vi siktet någon meter ungefär och då är det slut med er. Och till min förvåning så kastade båda två ifrån sig sina pistoler och jag var framme som en vessla och tog hand om dom.

Sedan blev det promenad upp till torpet mitt, rånarjuvelerna först och Arne med dubbelotto och jag efter, när vi kom upp till mig så lyckades vi med lite hot och ett par skott få ner dom på marken och jag hämtade några läderremmar och paketerade ihop dom ordentligt. När det var klart så var Arne tvungen att gå hem och hämta häst och vagn så jag fick låna hans gevär, fast jag inte vet hur man använder ett, för att bevaka våra rånare. Var väl lite hårdhänt mot dom men fick i alla fall en av dom att erkänna att de rånat Jordbrukskassan Sedan kom Arne tillbaka med häst och vagn som vi lastade dom på och här är vi nu. Låter nästan för bra för att vara sant men vi får väl se vad kamreren säger, Batongjocke hade knappt uttalat ordet förrän Jordbrukskassans kamrer kom inspringande, fick Oskars kakburk av Batongjocke och blev anvisad Batongjockes kollegas rum för att räkna och se om det fanns sedlar med noterade nummer bland dom.

Om det nu är som ni säger så tror jag att ni kan se fram mot någon form av belöning både från Statsmakterna och från Jordbrukskassan, ja vi ville ju så gärna hjälpa till då man vet vilket slit det ligger bakom innan pengarna hamnar hos Jordbrukskassan. Kamreren hade inte tittat på pengarna speciellt länge innan han kom ut och sade, ingen tvekan om att pengarna kommer från oss har redan hitta ett femtontal sedlar med våra noterade nummer. Skall nu bara räkna igenom dom och se hur mycket som kan tänkas fattas. Får jag. eller rättare sagt staten, bjuda på lite kaffe, Batongjocke började nämligen bli imponerad av Oskar och Arnes insats och var angelägen att stå på god fot med dom för att deras insats om möjligt skulle spilla över lite på honom själv, jo tack lite kaffe skulle allt sitta fint efter ett sådant här dagsverke sade Oskar och Arne nickade samtidigt som han försökte lära sig Oskars historia utantill ifall han skulle bli utsatt för utfrågning av Batongjocke.

Batongjocke försvann ut och kom tillbaka med kaffe och wienerbröd, Oskar och Arne lät sig väl smaka och Batongjocke berömde dom för deras insats att helt på egen hand fånga rånarna. Batongjocke hade precis serverat påtår då kamreren från Jordbrukskassan kom in och sade, jag har precis räknat klart och det fattas exakt 20 650 av de pengar som vi blev av med vid rånet, i kakburken fanns det 463 000 tusen så merparten av pengarna har vi ju fått tillbaka, var de resterande har tagit vägen får väl ordningsmakten försöka reda ur eller om vi skall be Oskar och Arne att ta hand om det också. Batongjocke blängde surt på kamreren och sade det skall vi nog klara av utan hjälp nu när vi har fått förövarna levererade hit.

När Oskar och Arne hade druckit ur sitt kaffe så sade Oskar, ja nu skall vi väl dra oss hemöver igen, är det något du behöver fråga om så vet du ju var vi finns, jag för min del minns, med förtjusning ditt senaste hembesök du gjorde hos mig, inte fan visste jag att du var en sådan hejare på att klättra i träd.

Batongjockes ansiktsfärg blev mera åt det ansträngda hållet men han samlade sig och tackade Oskar och Arne för deras insats och lovade att återkomma i frågan om eventuell belöning, detsamma skulle kamreren göra efter att ha diskuterat frågan med direktionen. Oskar tog på sig sin slokhatt och gick ut med Arne i släptåg, de klev upp i vagnen, Arne tog tömmarna och de rullade i väg mot Enqvists Livs för att köpa en back öl åt Oskar, med ölbacken på vagnen började de att köra tillbaka till Karlsholmstorpet,

När de var framme så tog Oskar sin ölback och klev av, tackade Arne för hjälpen, ursäktade sig att historien om gripandet av rånarna inte riktigt överensstämde med verkligheten men det var nödvändigt för att bekräfta ordningsmakten syn på mig som enfaldig torpare utan vare sig vapenarsenal eller jaktkunskaper. Förstår jag mycket väl sade Arne hoppas bara att jag kommer ihåg din version av det hela om jag blir kallad till polisen för förhör. Jag skall hjälpa dig genom att sätta mig och skriva ner vad jag sade, i stora drag i alla fall, så kan du ju läsa på det om du skulle bli kallad till polisstationen. Bra Oskar jag kommer förbi här hos dig i morgon och hämtar upp det, gör så du, kom vid sextiden och ta med dig frugan så skall jag bjuda på stekt fågel och lite gott att drick därtill. Tack Oskar då säger vi så sade Arne, klev upp i vagnen smackade på hästen och började köra hem till sig.

Oskar bar ut sin ölback till jordkällaren och gick sedan för att se till ugglan, hoppas verkligen att den är kvar så den inte har blivit rävmat när jag har varit borta, Oskar gick upp till granen, vek undan de nedre grenarna lite och tittade in under granen och se där satt ugglan och verkade sova precis på samma ställe på grenen som Oskar hade satt den på. Känns väldigt bra att du inte har blivit uppäten av räven, nu när jag inte varit hemma och sett till dig tänkte Oskar. Gick in i köket och såg till att få fyr i spisen, måste se efter om jag har några potatisar kvar ute i jordkällaren för nu skulle det sitta fint med lite mat. När det brann rejält i vedspisen så tog Oskar en sväng ut till jordkällaren för att kolla potatisförrådet, jo det fans nog en tjugo kilo kvar fortfarande, skall föresten passa på att sätta ner några de närmaste dagarna så att jag får lite nypotatis till sommaren. Oskar tog med sig sex potatisar och en flaska öl in i köket, hällde upp vatten i en kastrull och tvättade av potatisen innan han bytte vatten och satte den på spisen för att koka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0