RehabiliteringsonsdagiEketorpet
Hej!
Onsdagsmorgon och Friherren vaknade hemma vid tjugo över fem, Skatten skall åka tåget i dag trots att det inte blir något badmintonspel för Friherren däremot skall Friherren åka in till Hbergs Idrottspriser för att fika med Kjell och Micke i eftermiddag. Friherren har lagat frukost och skjutsat Skatten till Mantorps C för tågresa till Linköping. Återvänt hem till Eketorpet för att läsa Corren vid köksbordet, när det var avklarat så upp till datorn för att försöka få till ett blogginlägg i dag. Annars så blir det lugnt under dagen, skall ta det lugnt efter ingreppet enligt läkarnas noteringar i utskrivningsbeskedet, så det tänker jag faktiskt göra, d. v. s. det blir som vanligt i Eketorpet. Nu vänder vi kompassnålen mot i måndags och vad som hände då.
Klockan tio i nio så ut med Volvon och i väg mot Linköping och US, hade fått parkeringstillstånd på personalparkeringen tillsammans med kallelsen, och det var ju generöst, problemet var bara att det inte fanns några parkeringsplatser över huvud taget. Fick ringa Skatten och åka ut till Saab och hämta upp henne så att hon fick ta med Volvon ut till Saab och parkera den där. Var uppe på kardiologen för inskrivning klockan tio i tio och då patienten före mig inte gick att abladera så låg jag på operationsbordet klockan tio och till min stora glädje varv det Håkan Walfridsson som skulle utföra ingreppet, väl insvept i gröna operationsdukar och uppkopplad till diverse datorer och apparater så startade Håkan med att lägga lokalbedövning klockan fem över tio, när den tagit så knipsade han av venen i ljumsken och började mata in sina katedrar i hjärtat. Mycket behagligare än sist då man nu fick smärtstillande intravenöst hela tiden, skulle det kännas obehagligt så ökade dom bara på dosen lite grann. Kände redan efter någon timma att hjärtat hoppade tillbaka i sinusrytm igen, klockan tio i ett så bedömde Håkan W att han lyckats få till hjärtats elsystem så att jag skulle slippa flimmer. Sade till och med att han var mycket nöjd med resultatet vilket verkade minst sagt lovande.
Uppskjutsad och på plats på avdelning sju klockan tio över ett, sängläge till klockan fyra var vad som gällde, ganska tufft då Friherren legat stilla utan att få röra sig sedan klockan tio, sängläget föranlett av blödningsrisk från ljumsken där de går in i venen, tiden slogs ihjäl med TV-tittande på allt som gick att uppbringa i programväg. Regelbundna kontroller och det läkte inte som det skulle så helt plötsligt var tiden för att få gå upp kockan fem. Klockan fem så fick i alla fall Friherren sitta upp och äta kvällsmat. Sedan fortsatt ryggläge med mera TV-tittande ända fram till klockan kvart över tio då det var sovdags, kändes lite lustigt efter en hel dag i sängen. Sov ganska hyfsat fram till klockan tre men sedan var det mest att rulla runt i väntan på att det skulle bli morgon, min rumskompis som skulle få en pacemaker inopererad sov som en stock efter att ha bett om en sömntablett till natten. Halv sju så gick Friherren upp och rakade och tvättade av sig, klockan sju så kom sjuksköterskorna in för att ta ett EKG, sade samtidigt att hjärtat slagit om till flimmer vid niotiden i går kväll, kändes ju inte så där kanonbra och som lök på laxen ingen frukost förrän läkarna bestämt vad de ev. skulle göra för att få det tillbaka i sinusrytm. Klockan åtta fick Friherren beskedet att man skulle försöka med en elkonvertering för att se om det kunde hjälpa, tiden sattes till klockan elva.
Bara att gilla läget och sätta på morgon-TV utan så mycket som ett glas juice, halv nio så kom Håkan Walfridsson förbi och tyckte inte att det var roligt att det inte höll sig längre då han fortfarande tyckte att han lyckats väldigt bra, men jag går in igen om fyra till sex veckor om flimret håller i sig lovade han om jag tyckte att det var OK, självklart kör vi på det sade Friherren som är ganska trött på sina flimmerattacker. Fortsatt väntan i sängen och klockan formligen kröp fram då sjuksköterskorna helt plötsligt kom in vid klockan tio och sade, du har fått första tiden så nu skall vi köra ner dig, Skönt tyckte Friherren, en hel timma tidigare än beräknat, på plats i konverteringslabbet så blev det narkos några minuter medan min Kardiologläkare Christina Fluur tryckte på nappen för omstart av hjärtat, gick bra första försöket så nu knallade pumpen på i 60-takt och sinusrytm. Tillbaka upp till avdelning sju där jag fick mackor och choklad i väntan på lunchen, klockan tolv så serverades lunch i matrummet för de patienter som är mobila, någon form av korvgryta med ris och gröna ärter. kräm till efterrätt, inte Skattenmat precis ganska långt därifrån faktiskt, men det gick allt att äta sedan Friherren fått krydda på det lite.
Efter lunchen tillbaka till sängen och Friherrens medhavda bok för att invänta besked om ev. utskrivning, klockan två så kom läkaren och skrev ut Friherren så sedan återstod bara att få hjälp med att at bort EKG-övervakningen och nålen i armvecket. När det var gjort och Friherren var ombytt till sina egna gångkläder så ringde Friherren Skatten för att hon skulle komma upp med Volvon så Friherren kunde åka hem till Eketorpet, Skatten släppt vad hon hade för händer och gick föra att hämta Volvon på Saabparkeringen, efter ungefär tjugo minuter så kom hon åkande för att hämta upp Friherren, tillbaka till Saab där Friherren tog över Volvon och åkte hemåt medan Skatten återvände in till sitt jobb. Tog vägen över Apoteket i Mantorp för att hämta ut medicin innan det var raka spåret hem. Hämtade in posten, backade in Volvon i garaget och gick in för att fixa en kopp kaffe, smakade förträffligt med en kopp vid köksbordet så Friherren njöt verkligen. Klar med fikat så upp till datorn en sväng för att se vad som hänt i cyberrymden sedan Friherren lämnade datorspakarna i måndags. Fanns gott om mail i inboxen så Friherren läste och rensade den så att läget blev nollställt igen.
Straxt efter klockan fem så kom Skatten hem efter att ha varit på City Gross och handlat lite, bland annat en smörgåstårtelängd för att fira Friherren hemkomst, Friherren hämtade in en goöl från förrådet och vi festade på smörgåstårta och en flaska Staropramen, när vi festat klart så upp till TV:n med varsitt apelsin och sprudlat vatten för att titta på Vänner följt av Vem vet mest, Rapport, Mot alla odds, kan inte annat än att imponeras av deltagarnas prestation, nästan så att man skäms för att man kan smågnälla över skitsaker trots att man har förmånen att vara i princip helt frisk. Sedan Tom Alandhs dokumentär ”Vad hände med barnen” där min brors dotter Malin medverkade, där kunde man verkligen se att det inte är alla barn som glider in i vuxenlivet på någon ”räkmacka” precis. Traditionell avslutning med Sportnytt innan det blev dags för sova sängen igen, Friherren har knappt gjort annat de sista två dygnen men trots det så somnade Friherren som en stock, var vaken runt tre men somnade om igen ända tills klockradion påkallade uppmärksamhet vid tjugo över fem.
Lite mera mulet väder i dag men vårvärmen är på väg till helgen så det är bara att hålla ut så går det snart att njuta mot någon södervägg hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Nu har Friherren fyllt på i knorrlådan igen………………..
En tjock bonde hade problem att tillfredställa sin fru. Han beklagar sig inför en vän och menar att han blir för varm och svettig för att hålla på tills frun kommit.
Han får då rådet att låta en av drängarna stå och fläkta när dom har sex.
Nästa gång det är dags för sex så kallar han in en storvuxen mörkhyad dräng i sängkammaren.
Bonden bestiger frun och drängen står bredvid och fläktar, trots fläktandet blir bonden varm och svettig och frun är helt oberörd.
Bonden beordrar då drängen att byta plats med honom. Drängen gör som han blir tillsagd och fruns reaktion låter inte vänta på sig.
Hon stönar och kvider och får orgasm efter orgasm.
Då säger bonden: Fattar du nu hur man skall fläkta drängjävel!
