Stadonsdag
Ja verkligen kul att jag fick den att flytta in i holken tänkte Oskar medan han reste sig och gick in för att lägga sig och sova, lade på ett par vedträn i spisen innan han kröp ner i utdragssoffan. Vaknade till en ny morgon vid sextiden, gick ut på trappan för att kolla av vädersituationen, in i köket igen för att laga till sig lite frukost, får nog fortsätta med att lära mig cykla i dag bestämde Oskar medan han åt sin frukost men först skall jag bära in lite ved. Tog med sig vedkorgen och gick ut i vedboden för att hämta in ved, bar in två korgar och fyllde vedskrubben så att det skulle räcka några dagar. Oskar hämtade ut cykeln från vedboden och började gå ner mot Lidhem, känner mig nog mogen för en lite brantare utförsbacke tänkte Oskar och fortsatte en bit tills han kom fram till början av en ganska lång utförslöpa.
Oskar intog startposition och sparkade igång ekipaget, fick upp fötterna på tramporna och farten ökade oroväckande men Oskar hade inga bekymmer att hålla balansen. I slutet av backen så svängde stigen ganska så skarpt åt höger och då farten var alldeles för hög och Oskar i det närmaste var paralyserad av farten och totalt glömt bort hur man skulle bromsa så for han rakt ut i terrängen där en rejäl tall satte stopp för vidare färd, Oskar som hade åkt av cykeln kravlade omkring i blåbärsriset och letade efter sin slokhatt, kände också att det smärtade i högerbenet som hade varit i rejäl kontakt med tallen. Hittade slokhatten och reste sig med vissa besvär upp, tittade på cykeln som låg där i blåbärsriset och sade för sig själv, tocken jävla anordning håller ju på att ta livet av en. Men en sak skall du ha klart för dig cykel så lätt ger sig inte Oskar Stigman. Släpade ut cykeln på stigen igen och började halta uppför backen igen, uppe på krönet igen så vände han cykeln och satte sig på igen.Nu gör vi ett nytt försök du Hermes sade han och sparkade igång ekipaget igen med västerbenet.
Balansen satt där den skulle och den här gången så bromsade Oskar i tid innan farten blev för hög och klarade därför kröken utan bekymmer, så där ja nu börjar jag fatta kråksången i det hela sade Oskar för sig själv, testar väl ett par gånger till sedan är det dags att lära sig trampa också. Efter att ha åkt backen ner ytterligare tre gånger utan tillbud så tyckte Oskar att han var mogen att lägga till trampmomenter också. Gick en bit hemåt där stigen var ganska plan. Drog upp högertrampan så att det blev lätt att komma igång, grenslade cykeln igen och trampade ner trampan och cykeln rullade iväg, Oskar kom upp på sadel och fick fatt i den andra trampan med sin vänsterfot och en vinglig färd startade, men Oskar lyckades trots allt att hålla balansen och trampade hela vägen upp till trappan på Karlsholmstorpet. Gick ju faktiskt bättre än jag trodde tänkte Oskar, skall nog ta cykel ner till Arne på måndag, det gäller ju att träna innan jag tar cykeln ner till byn så att jag inte kör på någon som de springer över gatorna där.
Oskar hade varit så upptagen av sin cykling att han missat förmiddagskaffet med en hel timma, ja det är ingen ko på isen kaffet får väl vänta på mig tänkte Oskar när han ledde bort cykeln till vedboden. Ställde in den och tittade om den fått några skador vid vurpan mot tallen, framskärmen var lit böjd men den böjde Oskar tillbaka igen utan problem. Gick tillbaka och in i köket för att lägga på i spisen och sätta på kaffepannan, hade lagom slagit sig ner med sitt kaffe på trappan då han hörde ”hej Oskar” bortifrån skogskanten och Anton i Grushultet kom gående med ett gevär på axeln, jaha nu skall han förstås komma hit och skryta om sin nya studsare tänkte Oskar, Anton kom fram och satte sig på trappan, måste gå vägen förbi dig för att berätta en sak, jaha du har köpt ny fin studsare förstår jag sade Oskar med ironi i rösten. Nej för tusan det var just studsaren jag skulle berätta för dig om, när du kom hem med den till mig så insåg ju jag precis som du att skjuta med den det var ju inte bara omöjligt utan kanske till och med farligt, risken för pipsprängning bedömde jag som ganska stor ifall man skulle skjuta med den.
Så jag ställde in den i garderoben där jag har min vapenarsenal och bestämde mig för att nästa gång jag kom ner till byn så skulle jag gå in på järnhandel och beställa mig en ny, men så i morse, av en ren tillfällighet, så hade jag ett ärende till garderoben och då fick jag se att pipan på studsaren såg fullt normal ut igen. Tog ut den och kontrollerade den och allt verkade i sin ordning så jag gick ut och brände iväg ett magasin på hinken som vi sköt på du och jag, och skotten satt precis där de skulle så hur oförklarligt den än låter så har den lagat sig själv i min garderob. Anton lämnade över studsaren till Oskar och sade, titta själv så får du se, Oskar såg med en gång att pipan inte längre var krokig utan helt normal, ja säga vad man vill sade Oskar men nog är det bra lustigt, för det första så tror jag inte att varken du eller jag kan böja bösspipor med handkraft och därför inte heller kunna få den rak igen så hur det har gått till det begriper jag då rakt inte, samtidigt som han förstod att det måste ha varit Näcken som varit framme. Känns ju bra även för mig trots allt då jag hade lånat den av dig när det hände även om jag, som jag sa till dig, inte kunde rå över det som hände. Men det känns ju skönt att den är återställd i samma skick som den var när jag lånade den av dig och så slipper du ju köpa dig någon ny. Jaha visst känns det bra att bössan har lagat sig själv men det som känns mindre bra är att jag inte för min själ kan begripa hur, all rimlighet säger ju att det är totalt omöjligt och ändå så ser jag ju det med egna ögon.
Håll tummarna och heja på Piraterna i kväll, har du C-MORE Plus Sport 1 så kan du se matchen direkt från Vetlanda. Kanske det blir ännu ett SM-Guld till Piraterna och Motala hälsar Björn Friherre af Eketorpet och stor Piratenfans.
Och vad hittar vi i knorrlådan idag då......................
- Mamma, bor det kannibaler på Mallorca?
- Varför tror du det?
- Pappa säger att de som bor där lever på turister.