Majfredag
Dagsljuset började göra sig gällande så Oskar tog fram filékniven och brynet för att skärpa till den ytterligare, klar med knivskärpningen så tog han fram paketet från Karlsholmsgölen igen, gick ut och satte sig på trappan för att få bästa möjliga ljus. Började försiktigt sprätta upp den limmade skarven igen, krävde stor försiktighet så att kniven inte skar igenom gummit vilket skull göra det omöjligt att limma tillbaka utan att det skulle märkas. Efter någon timme och ett par koppar kaffe så började Oskar närma sig slutet på skarven och såg fram emot att äntligen få se vad paketet innehöll. Med ett sista snitt så fick han upp paketet, trädde in handen och drog t en rejäl bunt med tusenlappar, oh herregud vad pengar tänkte en något överraskad Oskar, kan nog inte vara förtjänade på ärligt sätt för då gräver man väl inte ner dom i kärret uppe vid Karlsholmsgölen. Oskar reste sig och gick in i köket för att räkna pengarna utom synhåll för förbipasserande. Efter att ha räknat dom två gånger så var han övertyga om att det stämde, det var 148 000 kronor, så mycket pengar att Oskar knappt begrep hur mycket det var egentligen.
Jaha vad gör jag nu tänkte Oskar, klart jag kan behålla pengarna men det är förmodligen inte inom lagens råmärke och sedan finns ju risken att de där hjortronplockarna leta upp mig när de inser att det fattas ett paket och då kanske de inte är på sitt allra bästa humör, en möjlighet är ju förstås att gå till polisen med pengarna vilket kanske trots allt är det bättre alternativet. Får allt ta mig en funderare och försöka lura ut var pengarna kommer ifrån, en sak är dock säker de kommer inte från ärligt arbete det är jag helt övertygad om. Frågan är nu om jag måste gå och lägga tillbaka pengarna så att det inte fattas ett paket när och om de kommer tillbaka för att gräva upp dom igen, måste lura ut något men först skall jag gå en sväng ner till Sjöholmarna och Arne i Oppgården för att höra om de har hört om någon rånat banken nere i byn för så här mycket pengar finns väl knappast någon annanstans för det var ju minst ytterligare två paket i gropen uppe vid gölen.
Först så gick Oskar in i rummet för att titta till ugglan, vek undan ett hörn av filten och såg att råttfrukosten var uppäten och att ugglan hade flyttat på sig i buren, du borde allt ha en gren att sitta på när du skall sova, får väl se om jag inte hittar någon ute i skogen som kan passa, för då skall jag ta med den hem åt dig så att det blir lite mera skogslikt i mjärden. Oskar bytte till färskt vatten åt ugglan och tog på sig sin slokhatt, gömde pengarna i skafferiet bakom några burkar med lingonsylt, stängde till ytterdörren och började gå ner mot Sjöholmstorpet. När han hade en liten bit kvar så såg han att torparen höll på att plöja med sin häst på lyckan upp mot Oskars torp, Oskar stannade till och hejade på torparen, jaha du sliter med jorden som vanligt, ja jag är lite sent ute här men det har varit så vattensjukt tidigare att det har inte gått att plöja upp det, men idag så verkar det faktiskt att gå bra, tänkte så lite brödsäd här så vi har något att baka av i vinter, tycker jag låter som en bra idé inte mins då ni brukar ha vänligheten att förse mig med en och annan brödlev.
Du får väl hojta till när hästen behöver nya skor så kommer jag och hjälper dig med det. Inget nytt nerifrån byn som du har hört, jo faktiskt, stora nyheter skall du veta, i förra veckan, kommer inte ihåg om det var på torsdag eller fredag, så rånade ett par typer jordbrukskassan och de lär ha kommit över en himla massa pengar efter vad jag har hört så Batongjocke och hans kollega har nu fått något att sätta tänderna i så tjuvskyttar och andra skogsmän kan nog andas ut och se fram mot en tid då ordningsmakten inte lägger sig i affärerna. Kan det vara så väl tror du svarade Oskar. Inte bara tror, är tämligen säker, för efter vad jag hört så har de inte ett enda spår att gå efter så jag tror att deras bekymmer är avsevärt större än lite tjuvskjutet vilt. Ryktet säger också att Batongjocke satt i en gran uppe hos dig i flera timmar tillsammans med Anton i Grushultet, ligger nog en hel del i det svarade Oskar för de dök upp hos mig en morgon och anklagade en så ärlig samhällsmedborgare som mig för att ha tjuvskjutit ett rådjur på Antons marker, och det vet ju du att det skulle ju jag aldrig göra skrockade Oskar, nej självklart inte du som inte ens äger ett gevär vad fan skulle du skjuta med svarade torparen och log lite grann. Ja och då kom Arne i Oppgårdens tjur Atlas förbi och det blev ett fasligt klättrande både på länsman och Anton och jag lät dom klättra kunde inte förstöra nöjet med att tala om för dom att Atlas är lika snäll som ett lamm.
Nej nu skall jag fortsätta ner till Arne och se om jag kan få bli vid ett par liter mjölk av honom. När Oskar kom ner till Oppgården så satt Arne och hans fru och drack kaffe i trädgården, hej Oskar ropade Arne kom hit så får vi bjuda dig på en kopp kaffe, tackar så mycket skall sitta fint sade Oskar och gick in i trädgården och slog sig ner. Arnes fru Ellen serverade Oskar en kopp kaffe och räckte fram brödfatet med både bullar och kakor, Oskar försåg sig och tackade så mycket. Har du hört att de har rånat Jordbrukskassan neri byn, ja jag pratade med Sjöholmstorparen och han hade hört det sade han, jovisst förstår du och en jädrans massa pengar fick de med sig också sägs det, hade ju själv några tusen insatta där men de lär ha försäkring så förhoppningsvis är de inte förlorade, håller ju på och sparar till en sån där traktor som de stora gårdarna ute på slätten har förstår du.
Sol, skir grönska och bättre väderprognos än vad som lovades i början av veckan så det är bara att njuta på för fullt i helgen hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Nu försöker vi få till en fredagasknorr.........
En äldre kvinna stod vid relingen på ett kryssningsfartyg och höll hårt i sin hatt så att den inte skulle flyga iväg.
En gentleman gick fram till henne och sa:
"Ursäkta mig. Jag ville inte verka framfusig, men vet damen om att hennes kjol blåser upp i den starka vinden?
"Ja, det vet jag, men jag behöver båda händerna för att hålla hatten på plats." svarade kvinnan.
"Men är ni medveten om att ni inte har några underbyxor på er, och att era privata delar blottas när kjolen blåser upp" sade den hjälpsamme mannen.
Kvinnan tittade på honom och sedan ner på den uppblåsta kjolen, och svarade:
"Min gode man, allt du ser där nere är över 75 år gammalt. Hatten köpte jag idag!"