Skattenmåndagpåfredag
Efter en dags ritt kom Dackes lilla trupp fram till lägret vid skogsgölen, de hade hela dagen lagt ut kvidstspår åt Nils Dacke tills han kommer efter med huvuddelen av sin ledarstyrka. Men vad Dackemännen inte visste när de slog läger var att det hade hänt saker på Högbostället. Handlarn i affären där Torsten; Klokivar och Lurnisse hade varit och handlat hade ringt Socialkontoret och sagt att nu hade Torsten på Högbostället slagit sig ihop med ett par kriminella typer, ja de såg i alla fall så ut, och vem vet de kanske lurar av honom hela hans förmögenhet. Torsten var nämligen känd i bygden som en mycket förmögen man.
På Socialkontoret började kvarnarna att mala, Socialsekreterare Maj som varit med hos Torsten senast rådfrågades om Torstens mentala status och hon sade att han med hänsyn till ålder och boende borde han tvångsomhändertas och placeras på äldreboendet. Men med tanke på vad som hände senast och att han har som ovana att skjuta skarpt på myndighetspersoner så krävs det list för ett sådant ingripande. Det uppdraget blir ditt sade Socialchefen till Maj. Lika bra att handla medan järnet är varmt tänkte Maj som också såg sin chans till revansch på Torsten. Tog sin kommunbil och åkte till ortens Läkarmottagning och informerade Doktor Frisk om situationen, ta det starkaste du har för det gäller att få honom lugn och medgörlig, vi skyller på att det gäller en allmän vaccination mot svininfluensa för med ärlighet och våld kommer det inte att gå. Doktor Frisk och Maj började köra upp mot Högbostället, när Torsten fick se kommunbilen i köksfönstret tänkte han, nått nytt jävelskap på gång och så hämtade han älgstudsaren, en Winchester Modell 70, och gick ut på trappan. Har jag inte varnat er tillräckligt ropade han och vad fan gör Doktor Frisk här? Jo sa Doktorn det är så att vi åker runt och vaccinerar alla som har fyllt 65 år mot svininfluensa och nu har vi kommit till dig Torsten. Sån skit biter inte på mig sa Torsten så ni kan vända om med outrättat ärende nu på momangen. Ja men jag skall säga Torsten, sa Doktor Frisk, att om influensan skulle drabba han så är det kyrkogården som väntar. Skit tänkte Torsten mina Dackevänner ska ju komma hit och då vore det ju inte så kul om de hittade mig på kyrkogården, ja va fan du får väl vaccinera mig då men lämna den där socialskökan vid bilen. Doktor Frisk knallade fram till Torsten och bad honom vänligt att lägga undan älgstudsaren och dra ner byxorna och lägga sig på kökssoffan. När Torsten kommit tillrätta med byxorna nere så tog Doktor Frisk fram sin spruta och satte den i skinkan på Torsten, så där då var det klart sade Doktor Frisk men ligg gärna kvar en stund för man kan eventuellt bli lite yr av vaccinet. Doktor Frisk gick ut på trappan och vinkade till Maj att allt var klart. Maj klev in i köket och sade till Torsten som låg på kökssoffan, nu skall vi ut och åka en sväng förstår du. Jaha sluddrade Torsten och brast ut i ett gapskratt, bäst att jag reser på mig då vilket inte gick så bra då han var alldeles lealös. Doktor Frisk och Maj fick ömsom bära ömsom släpa Torsten till bilen och när de väl fick in honom så slocknade han som en stock. Skall bara gå och låsa igen huset sade Maj sedan åker vi. Maj körde raka väggen till äldreboendet där Torsten bars in i ett rum och låstes in för säkerhets skull, Doktor Frisk skrev ut ett recept med lugnande som Torsten skulle ha om han, vilket var troligt, blev stökig. Maj sade, jag kommer tillbaka i morgon för att se hur det går, åkte hemåt och myste för sig själv, tänk att till sist fick jag gubbtjuven till äldreboendet i alla fall. När Torsten började att vakna till så tänkte han ,var fan är jag någonstans och snubblade upp för att gå ut och upptäckte då att dörren var låst, angrep då dörren med både händer och fötter, så det dröjde inte länge förrän det kom två vitklädda bastanta damer och sade att nu får det var nog det är dags att du tar din medicin, ta vad för nått sa ni sa Torsten, det här sa damerna och räckte fram ett piller och ett glas vatten. Använd din list nu tänkte Torsten och tog pillret och vattnet och svalde vattnet, pillret däremot låg under läppen. Går och lägger mig en stund sa Torsten till damerna vilka svarade, bra Torsten. Så fort damerna försvunnit så tog Torsten pillret och stoppade det i en blomkruka i fönstret. Liknar minsann äldreboendet men hur har de fått hit mig minns inte ett förbannat dugg faktiskt, det sista jag kommer ihåg var något om en vaccination mot svininfluensa. Inget annat än att hålla god min så länge för kommer tid kommer råd tänkte Torsten. Middag serverades, någon jävla grönsakssoppa och ingen snaps, ett lågvattenmärke utan like, här blir jag inte gammal tänkte Torsten. Efter en stund kom damerna tillbaka och sade att nu var det dags att gå och lägga sig, kan han klä av sig själv eller ska vi hjälpa honom frågade damerna. Jo nog kan jag de men det kanske blir trevligare om ni klär av mig sade Torsten och log lite i smyg. Inbilla dig inget sa damerna för nu låser vi för natten och du får se till att komma i säng själv, toaletten är dörren med ett stort blått klot på sade de och låste in Torsten för natten.
Vid skogsgölen gjorde Dackemännen detsamma utan en aning om Torstens öde. När solen gick upp vid skogsgölen satt Dackemännen redan till häst färdiga att ge sig iväg den sista biten fram till Högbostället. På äldreboendet blev Torsten väckt med gröt och några ynkliga mackor vitt bröd. Tror att jag flyttar i dag tänkte Torsten men det gäller att invänta rätt tillfälle. När Klokivar ocjh Lurnisse och de övriga Dackemännen red upp framför Högbostället så tänkte Klokivar, vad öde det verkar och dörren som alltid brukar stå öppen är stängd. Klokivar satt av hästen och gick och kände på dörren som var låst, märkligt sade Klokivar jag kan inte påminna mig att dörren var låst nån enda gång när vi var här sist. Då Nils Dacke inte är här så tar jag befälet sa Klokivar, sitt av och sök igenom hus och närområdet efter Torsten, en man något längre än vad vi är och med mycket mindre hår förmodligen klädd i blå byxor och stövlar. Samtliga Dackemän satt av och begav sig runt för att leta efter Torsten. Efter någon timme så konstaterade Klokivar att någon Torsten inte fanns på Högbostället, i varjre fall inte ovan jord.
Samtidigt på äldreboendet fick de intagna besked att i kväll så skulle middagen serveras i trädgården och Maj från Socialkontoret skulle komma och berätta om höstens utflykter och Kyrkokören skulle komma och sjunga. Blir väl trevligt sade Föreståndarinnan och log inställsamt mot de gamla. Trevligt och trevligt tänkte Torsten men en förträfflig chans att försvinna och återvända till Högbostället, nu gäller det att hitta på en plan för mitt försvinnande medan tid är. Torsten gick in på sitt rum och började planera sitt eget försvinnande från äldreboendet Ljuva Rosengården.
Klokivar funderade, känner ju inte en käft i nutiden förutom Torsten. Så vem skall vi fråga om de vet något om Torsten, ja kanske handlaren där vi var med Torsten och handlade det är i alla fall värt ett försök. Klokivar kommenderade ”till häst och stridsformering”. När alla var på plats så bar det av i galopp vägen ner. Från andra hållet kom Kungliga Postverkets representant i sin postgula bil i färd med att avsluta dagens tur hos Torsten på Högbostället. När han kom runt en kurva så dök det upp hästar på hela vägen och med några vildar på ryggen så det blev lingonriset för Postverksrepresentanten. Satt därute i terrängen och nöp sig i armen för att se om han drömde eller ej. Tydligen inte då smärtan var uppenbar, Om det inte vore omöjligt så skulle jag tro att det var Nils Dackes män som kom farande med tanke på mina gamla historiekunskaper, men det finns ju inte på kartan ens tänkte Postmannen. Klokivar och hans män galopperade fram mot ortens affär, framme så blev det stopp i ett stort dammoln, Klokivar och hans män satt av och stormade in i affären, Klokivar fick se handlaren själv och drog sitt svärd och satte spetsen på hans hals och frågade ”vad vet du om Torsten på Högboställets försvinnande” Inte ett dugg kom det blixtsnabbt från handlaren. Men Klokivar, som kunde läsa av människor, såg genast att det var något som inte stämde. Du talar inte sanning sa Klokivar och ökade trycket på handlarens hals, nä när jag nu tänker efter så tror jag att Socialkontoret har tagit honom till äldreboendet Ljuva Rosengården. Och var ligger den sa Klokivar, om ni tar vägen bort över här så är det första stora vita huset på vänster sida. Och vad är vänster sa Klokivar, peka för böveln. Handlarn som var rejält uppskrämd pekade ut på vilken sida Ljuva Rosengården låg. Klokivar och hans män satt upp och red iväg i sporrsträck mot Ljuva Rosengården.
Samtidigt på äldreboendet Ljuva Rosengården så dukades det upp till middag, fisk och potatis och till efterrätt ostkaka. Kyrkokören var uppställd och Prästen slog an ton och de började sjunga. Torsten fick sin fisk och potatis, jävla industrifisk tänkte Torsten när det finns så gott om fisk i sjön därhemma. Socialsekreterare Maj gjorde sig klar att informera om höstens utflykter när plötsligt nio hästar med ryttare kom störtande över häcken och in i trädgården, Prästen och halva kören svimma, Maj sjönk ner på sin stol likblek i ansiktet medan de gamla applåderade för de trodde att det också ingick i föreställningen.
Klokivar fick se Torsten och Torsten Klokivar. Torsten sken upp och tänkte ”hallejulia än är inte undrens tid förbi”. Hoppa upp bakom mej sa Klokivar för du skall hem till Högbostället igen. Förresten vem var det som såg till att du hamnade här, Jo hon där borta sa Torsten var en av dom och så pekade han på Maj. Lurnisse sa Klokivar hämta upp människan och Lurnisse red fram och fick ett stadigt tag om midjan på Maj och slängde upp henne framför sig på hästen i dubbelvikt tillstånd. Mot Högbostället kommenderade Klokivar och både hästar och Dackemän försvann samma väg som de kommit. När Postmannen, som var på promenad hemöver, fick höra hovslag av hästar så kastade han sig handlöst ut i terrängen tills han stöp bakom ett vindfälle lagom för att se ett antal hästar försvinna i ett dammoln. Begriper inte ett dugg sa Postmannen, förresten tror jag att jag säger upp mig. Framme vid Högbostället så tog Klokivar med sig Maj in i köket och sa ”ta nu den där svarta apparaten och ring upp din chef och säg att du tar ledigt på obestämd tid” och här i sovkammare innanför köket skall du bo, eventuella rymningsförsök kommer att bestraffas och då jag känner till straffet skulle jag nog rekommendera att du avstår.
Återkommer i morgon med arbetsuppgifter åt dig sa Klokivar och gick ut till sina män igen. Ni som skal hjälpa till med byggjobbet här sover på höskullen och ni har också ansvaret för vakten i natt så att inte vår lilla Socialsekreterare får för sig att rymma. Jag och Klokivar sover tillsammans med Torsten här i huset. Vi ses här i morgon vid soluppgången för att bestämma våra arbetsuppgifter. Önskar alla en natts god sömn sa Klokivar och tog med sig Lurnisse och Torsten in i huset.
Om några timmar är det helgledigt igen för ekorrshjulsspringarna, hoppas ni får en fin helg hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Och så veckans sista knorr………………….
En dag kom det in en ung dam på apoteket. Hon gick fram till disken och väntade på sin tur.
När det väl var hennes tur frågade hon expediten om de sålde kondomer i stor storlek.
"Ja, det gör vi. Vill damen köpa några?"
"Nej, men går det bra om jag står kvar här och väntar tills någon gör det?
