Ruggmåndag
Hej!
I dag tar Nils Dacke kommandot från början, Friherren harvar väl på i gamla spår som vanlig så honom glömmer vi för tillfället. Nils Dacke har suttit vid tankestenen och där funderat över teknikutvecklingen sedan häst var enda transportmedlet, kurirer informationskanalerna och vapenarsenalen var pil & båge i första hand, lömska bakhåll i andra hand. Men nu skulle Nils Dacke uppdateras, första åtgärden var att förse högkvarteret med sådana där ledningar som ger ljus och värme. Efter spionage på ledningsproffsen och några försök där där det både sprakade och några av mina mannar hoppade antingen de ville elller ej så lyckades vi koppla upp oss på elluftledning som går nästan precis över vårat högkvarter. Min vapendragare Järnsven kom efter några dagar hem med en fyrkantig låda som han anslöt till våran nya ledning och vips så började det att spraka och flimra i lådan, måste vara något fel sa Järnsven för så här såg det inte ut där jag kom över den här lådan. Men Järnsven, som inte är dum av sig, drog sig till minnes att de hade varit någon mer sladdusling till lådan när han slet till sig dem i ett obevakat ögonblick, givetvis från en rik knös som hade fler sådana lådor i huset. Sagt och gjort Järnsven plockade fram en ledning som han införskaffat från ett stängsel som gav ifrån sig stötar när man kom åt det, pillade in den i lådan och drog ut den till en taggtråd i närheten, och snacka om ifall vi höll på att sätta ett antal pilar i lådan då det helt plötsligt satt en gubbe i lådan och efter lite fingrande på lådan så började han snacka också men det var knappt att vi förstod vad han sade och dessutom så svarade han inte på tilltal utan bara pladdrade på. Men efter en stund om vi lyssnade noga så förstod vi att han mest pratade om eländes elände. Rätt som det var så visade de kartor i lådan och en gubbe som gick och pekade på kartorna innan det blev en musiksnutt och nya gubbar i lådan. Inga dåliga grejer som Järnsven lyckats att skaffa. Efter några veckor då vi suttit och gapat över de mest oväntade bilder och ljud från lådan började vi vänja oss och också lära oss att få viktig information, språket var fortfarande ett bekymmer, genom lådans gubbar och kärringar. För att få veta vad det var för låda vi skaffat oss så stal vi ihop lite kläder från ett klädstreck och klädde ut Lurnisse i dom och skickade in honom till närmaste centralort för att försöka lista ut var det var för mystisk låda som Järnsven kommit hemdragandes med. Lurnisse utklädd som värsta fågelskrämma promenerade i väg till närmaste centralort och kom inte tillbalka förrän efter en vecka men då hade han mycket att berätta. Ni kan inte tro det började han, men därute i verkligheten just nu så bor människorna inte i grottor och trähyddor som vi, nej de bor i olika stora lådor, i en del bor det bara några stycken och i en del massor med människor, med öppningar med någonting för som man kan se igenom men som är absolut tätt. Oh va mat det finns, i en del stora hus så var det nästan bara mat, kött och fisk och en massa burkar och påsar där innehållet också verkade gå att äta och massor med frukter i stora högar, kunde inte låta bli att smaka på några men då började de andra människorna att stirra på mig så jag tyckte det var bäst att dra. Hamnade i ett lite rum med en lustig mojäng med ett stort hål med lock och lite vatten längst ner, stod där och funderade då det kom in en långhårig typ med hällristningar på armarna och sa ”flytta på dig gubbjävel jag skall skita”, ja du sa jag då får du allt knalla ut en hundra meter i skogen för där finns det säkert en skitpinne för det har jag hemma. Då sa hällristningen ” är du fullständigt vrickad eller, flytta på dej för fan. Spännande tyckte jag så jag frågade om jag inte kunde få titta på men då slängde hällristningen ut mej och låste dörren. Skulle aldrig ha hänt om det inte varit för de nya kläderna, fick ju ju inte tag i kniven förrän jag var utslängd. Och en annan sak också som ni inte kommer att tro, folk kom inte till häst utan i små lådor med hjul som brummade och luktade vedervärdigt, de hade inte ens någon svans att vifta bort flugor med. Hittade till sist ett ställe med en massa lådor precis som den vi har hemma men de flesta lådorna hade de plattat till så pass att de var inte mycket tjockare än en rejäl golvplanka. Men de kallades TV-apparater så nu vet ni att vi har en TV-apparat. Men nu måste jag dra mig tillbaka för sådan här upplevelse kräver ordentligt med vila annars kan man bli skvatt galen. Jaha sa Nils Dacke då har vi en TV-apparat få se vad vi kan få ut för nått nyttigt av den. Efterhand som tiden gick så lärde vi oss att förstå språket bättre och då också att det var nutidens kurir som levererade de senaste som hade hänt och det inte bara i Sverige utan i länder som vi inte ens visst att de fanns. Lurnisse var eld och lågor över vad han sett och upplevt och sade ”vi måste skaffa oss en ny plattform för att kunna skapa ett bättre samhälle utan orättvisor och inte som nu ägna oss åt ensidig byteshandel där vi tar det vi behöver, visserligen från de som har mer än de behöver, men i utbyte får de spö eller något nedbränt förrådshus medan vi mest sitter och ugglar under någon gran. Nils Dacke funderade vid tankestenen och kallade på Klokivar för att få råd i saken. Jaa sa Klokivar visst ligger det något i Lurnisses sätt at se påt. Men å andra sidan kommer det inte att bli lätt, vi har problem med språket, fel käder och ingen kunskap om samhället som det ser ut i dag. Men frågar du mig så tror jag att det är ena chansen att förändra samhället till det bättre, men kom ihåg vad jag sa, det kommmer inte att bli lätt att ta plats i det nya samhället för din här. Nils Dacke tillbringade natten vid tankestenen och när morgonen grydde så kallade han på alla sina män och sade ” jag har bestämt mig, "vi skall ta plats i det nya samhället för att precis som alltid kämpa för ett bättre och rättvisare samhälle". Klokivar du får ekipera dig i dagen kläder och tillsammans med Svärdsven ge dig ut för att försöka hitta en bra plats för oss att slå oss ner på. Du Magnus Båge tar några till hjälp och gräver upp tankestenen för den skall med när vi är klara för flytt. Nöjd med sitt beslut så tog Nils Dacke sin pil och båge och gav sig ut i markerna för att hämta krafter för steget in i nya samhället. Nils Dacke är förhoppningsvis tillbaka på onsdag igen.
Håll nu tillgodo med Nils Dacke hälsar en något överkörd Björn Friherre af Eketorpet.
Men avslutningen blir i alla fall Friherrens………………
Mannen gick in på ett kondis och sa
Jag vill ha fyra kanelbullar.
Då sa expediten du får sex för 40 kr
OK......då struntar jag i bullarna, sa mannen
Det var riktigt bra och kul läsning
