Liggalågtfredag
När alla Dackemännen var uppstigna och frukosten utspisad så tog maj ut en köksstol i trädgården för att inleda sin nya karriär som herrfrisör, klar med hårklippningsmaskinen så ropade hon på Nils Dacke som med viss skepsis tog plats på stolen, Maj angrep nacken först som liksom resten var totalt igenväxt. Fick efter bara en kort stund ge upp då sed var som att klippa i ståltråd, här måste till en ordentlig hårtvätt om det överhuvudtaget skall gå att få någon fason på deras ”hösåtan” som väl lär den bästa liknelsen av deras frisyr, eller kanske mera riktigt avsaknad av detsamma. Maj ropade på Klokivar, som kom gående med långa steg och frågade vad son stod på, Jo sade Maj skall jag kunna klippa av håret på de här Dackemännen så måste det till en ordentlig hårtvätt, vänta här så skall jag hämta något att tvätta håret i. Här hjälper inte 2000-tals schampo långt tänkte Maj och greppade en flaska grönsåpa som hon gick ut och gav Klokivar, I morgon bitti skall alla ha tvättat sitt hår med det här för då kommer jag at göra ett nytt försök. Skal se till att det blir gjort sade Klokivar och drog på munnen när han såg Nils Dackes nacke där det var två ”vägar” genom håret vilket såg lite komisk ut.
Torsten tog nu med sig Nils Dacke, Klokivar och Lurnisse till Lillstugan sedan han skickat de andra Dackemännen att börja med att tvätta av hästarna i väntan på att han skulle dyka upp hos dom. Inne i Lillstugan så ställde Torsten frågan vad Nils Dacke hade för planer för framtiden. Jo sa Nils Dacke, jag vet inte hur mycket du känner till men det är ju så att jag har alltid slåss mot de orättvisor som jag upplever finns i samhället och det tänker jag fortsätta med. Det började med att jag inte stillatigande kunde se på hur Kungens fogdar missbrukade sin ställning, med den kungliga överhetens goda minne, för egen vinning och om någon bonde protesterade genom att dräpa sin fogde så kom det ganska snart flera fogdar och tog allt av värde på gården och brände sedan ner den till grunden. Och om inte bonden inte hade lyckats fly med sin familj så blev de kallblodigt mördade. Det var då jag bestämde mig för att slå tillbaka mot både fogdar och den Kungliga överhögheten. Snabbt växte mitt stöd bland bönderna i Blekinge, Småland och Kindabygden i Östergötland så det dröjde inte länge förrän jag hade en mindre här till mitt förfogande. Vi lyckades vid flera tillfällen åsamka Kungens trupper svidande nederlag och ganska stora förluster och på den vägen är det.
Tänkte mig att någon av de närmaste dagarna ta min kärntrupp och ge mig ut för att ge Kungens här ett litet tjuvnyp bara så han vet att vi finns kvar. Jaha sa Torsten, delar din uppfattning till hundar procent, är själv motståndare till de orättvisor som finns i samhället, det är bara det att i nutiden ser inte samhället ut som det du kom ifrån igår. Skulle du ge dig ut så skulle du för det första näppeligen stöta på några av ”Kungens trupper” och om så vore fallet skulle du gå ett svidande nederlag tillmötes innan du hann så mycket som att ladda om dina bössor med luntlås eller i bästa fall med hjullås. Nej du Torsten där har du allt fel sade Nils Dacke för så många strider har jag allt utkämpat att jag känner om vår trupps slagkraft. Du förstår nog inte riktigt vad som har hänt sedan dina drabbningar med Gustav Vasas här sa Torsten, men bara för att du skall förstå bättre så skall vi gå ut och jag skall visa dig skillnaden på slagkraft förr och nu. Alla lämnade Lillstugan och Torsten gick ner till Sven från Träbröderna, lånade deras kapsåg och sågade till tolv bitar 2 ” x 4” ungefär tjugo centimeter långa, sex av dem doppade han till hälften i rödfärg, och sade sedan till Nils Dacke att hämta sitt absolut bästa gevär. Placerade ut träbitarna i två grupper, de rödfärgade för sig och de omålade för sig. Stegade sedan upp ungefär 100 meter och bad Lurnisse att lägga ut en bräda där. Lurnisse hämtade en bräda från upplaget vid vagnslidret och placerade den dä Torsten sagt. Torsten gick in i Lillstugan och hämtade sin älgstudsare, Winchester M 70 och återvände till de andra när Nils Dacke kom släpande på sitt Hjullåsgevär med fast pipstöd. Jaha sa Torsten nu är du här med ditt bästa gevär och jag är här med min älgstudsare som är relativt modern, dock klart underlägsen de vapen som, om du så vill ”Kungens arme” eller som vi säger i dag, det som Sveriges arme förfogar över. Du skall nu få se vilken skillnad det är i eldkraft på ditt respektive mitt vapen, vi laddar nu våra vapen sa Torsten och laddade magasinet full t på sin studsare och det innan Nils Dacke fått i krutladdningen i sitt gevär. När också Nils Dacke var klar med sitt vapen sade Torsten, vi låtsas nu att de rödmålade träbitarna ute på ängen är som du säger ”Kungens män” och de omålade är mannar från din trupp och jag har iklätt mig rollen som en ur Kungens här. När Klokivar säger nu skall vi så snabbt som möjligt skjuta ner våra fiender, jag ger dig fördelen att få skjuta liggande då ditt åbäke till gevär är för tungt för att gå att skjuta stående med. Du säger nu när du vill Klokivar sa Torsten och intog färdigställning, Nils Dacke fällde ut pipstödet och lade sig tillrätta, klara sade Klokivar, ja svarade både Torsten och Nils Dacke, okej då säger jag nu sade Klokivar och gjorde detsamma. Nils Dacke brände i väg sitt första skott och det var en bom, Torsten sköt sex snabba skott och alla hans träbitar var som bortblåsta innan Nils Dacke ens hade hunnit ladda om. Förstår du nu skillnaden i eldkraft sade Torsten, fattar inte hur det ens är möjligt sade Nils Dacke med ett uppgivet ansiktsuttryck. Nej det kan jag förstå sade Torsten och då skall du dessutom veta att det som idag är Sveriges arme kan ställa 10.000 man under vapen på nolltid, med andra ord du och dina män skulle vara mer eller mindre döda innan ni ens hann ladda era vapen och att försöka slåss med svärd är ju som du förstår inte bara rena själmordet utan helt omöjligt. Innan vi går tillbaka in skalla du få prova med mitt gevär så tror jag att du förstår ännu bättre. Torsten förklarade hur hans riktmedel, kikarsiktet fungerade, och laddade bössan och räckte den till Nils Dacke som lade an mot sina rödfärgade träkubbar. Då han varken var lika van eller snabb som Torsten att repetera slutstycket så tog det lite längre tid och sju skott innan även de rödfärgade träbitarna var bortblåsta från ängen. Mycket imponerande vapen sade Nils Dacke och vilket riktmedel med ett sådant här vapen kan ju även en blind höna träffa mitt i prick.
Nu går vi till Lillstugan för nu är jag verkligen nyfiken på vad du mera har att säga sade Nils Dacke. Torsten fortsatte, om man idag skall omdana samhället så sker det inte genom vapenskrammel och dråp utan genom politiken men låt oss inte fördjupa oss i vad politik innebär, möjligtvis har du hört talas om namnet Sveriges Riksdag som började ta form rean på din tid, fast då vanligen kallat Riksmöten. Då det är så mycket som ni inte har en susning om så är mitt förslag att jag försöker hitta lämplig person som kan ge er en grundutbildning i att läsa, skriva, räkna och allmän samhällskunskap för skulle ni lära er det på egen hand skulle det ta alldeles för lång tid. När ni är klara med den utbildningen så kan vi ta tag i kärnfrågan igen, nämligen hur bygger vi ett rättvisare och bättre samhälle åt alla. Tycker ni att det låter vettigt sa Torsten, Klokivar sade att det säkert var helt nödvändigt med utbildning för att förstå hur det är i nutiden. Ja sade Nils Dacke du har övertygat mig om att vapenskrammel inte nyttjar mycket till och nu är vi ju här i nutiden, tveksam om jag hade gjort resan om jag vetat om detta men sista striden är inte över än det är bara det att vi får byta strategi. Kan jag tolka er som att vi är överens frågade Torsten, precis så är det sade Nils Dacke, bra för då skall jag ägna eftermiddagen åt att se om jag kan hitta en lämplig lärare åt er. Ta nu gärna en promenad och bekanta er med omgivningarna, själv så skall jag gå ner och se hur det går med hästarna. Torsten kom ned tillhästhagen där hästarna var tvättade och nu ryktades för fullt. Torsten började gå runt och kolla hovarna på dom, där hästskor satt lösa eller annan justering av hovarna behövdes gav Torsten instruktion och övervakade att allt utfördes på ett korrekt sätt.
Sven från Träbröderna kom upp till Torsten och sade att nu målar vi för fullt så om ett par dagar går det att möblera upp både rummen och samlingsrummen. Vill du att jag även fixar textilier och möbler till alltsammans frågade Sven, jättebra förslag för jag tror att jag har full upp ändå så jag är mycket tacksam om du kan ordna det. Det var en annan sak också Torsten, vi är överhopade med jobb just nu så jag undrar om jag kan få anställa de här sju gubbarna jag har haft till hjälp här hos dig i ett halvår åtminstone. Är du så nöjd med deras insats sa Torsten, ja för tusan, mera lättlärda medhjälpare har jag aldrig haft och som de jobbar också, går nästan två normala byggjobbare på var och en av dom. Skall bara fråga deras boss men jag tror säkert at det kommer att ordna sig. Bra vi ses i morgon sade Sven för nu skall jag ta mig ner till Franssons möbler & snickeri för att försöka hitta lite möbler till ditt bygge. Javisst sade Torsten det var en sak till, gå in och prata med Maj i köket hon behövde visst lite ny köksutrustning nu när vi har blivit så många i maten. Skall ta det direkt sade Sven och stegade iväg mot köket. Torsten fortsatte med att inspekterade hästarna och insåg att han var tvungen att beställa hem kraftfoder åt dom som foderförstärkning. Klar med hästarna så gick Torsten hem till Lillstugan och satte sig i sin nyinköpta gungfåtölj och började fundera över lämplig lärare åt Dackemännen. Att be någon från ortens skola att ta hand om uppgiften kommer inte att funka tänkte Torsten då det förmodligen blir ett heltidsjobb. Kom då att tänka på kantorns fru som under en period hade undervisat i småskolan och som dessutom hade politiska uppdrag i skolnämnden och därför borde klara av samhällsdelen bra. Får ta mig ner till byn i morgon tänkte Torsten och fråga henne.
Tror att jag tar mig en lur tänkte Torsten och låste gungfåtöljen i liggläge och det tog inte lång stund förrän han hade somnat. Vaknade av att Klokivar kom inramlandes och sade att det var middagsdags. Torsten gnuggade sömnen ur ögonen och följde med Klokivar över till Högboställets huvudbyggnad för att få sig lite mat. Maj hälsade all välkomna till bords och visade stolt upp det nya matbordet som Dackebyggarna snickrat till åt henne i går kväll, fint va sa Maj och nu kan vi dessutom sitta till bords samtidigt vilket jag tycker är mycket trevligare. Efter maten så kom Maj fram till Klokivar och sade att hon ville prata med honom i köket, han följde med Maj ut i köket och när dörren var stängd sade Maj, ”tror du att vi kunde göra ett schema där dina nybyggare får ta han om disken två och två” för nu när ni är så många i maten har jag fullt upp ändå som du kanske förstår. Självklart Maj skall själv se till att det blir ett sådant schema redan tills i morgon, i kväll hjälper säkert Lurnisse dig om du ber honom sade Klokivar.
Fredag och helgen står för dörren, känns väl inte helt fel hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Och så lite fredagsknorr…………………………..
Hej, svarar en liten flickas röst i telefonen.
- Hej vännen, det är pappa. Är mamma i närheten? säger Gunnar.
Nej, pappa. Hon är uppe i sovrummet med farbror Bosse.
