Mulendismåndag
Hej!
Måndagsmorgon med Correnläsning i sängen då Skatten har ledig måndag den här veckan. I lördagskväll så hade vi våra MC-kompisar här på lite plockmat, alltid trevligt att träffas och vi hade en trevlig kväll tillsammans som avslutades med Eketorpsglögg, pepparkakor och grönmögelost. I dag blir det två svängar till Mjölby, först till banken med Skatten och i eftermiddag till Svensk Bilprovning för återbesök med Volvon. Nu kommer Nils Dacke men forsättningen på sin berättelse.
Måndagsmorgon, Torsten vaknade och sträckte på sig, stor dag på Högbostället i dag så det får allt bli vitskjorta och fluga i dag. Torsten steg upp, duschade av sig och tog på sig gabardinbyxor, vitskjorta, fluga och kavaj, tittade sig i spegel och tänkte, ser allt förbannat stilig ut. Tog sikte på frukosten redan klocka halv sju, men först var han inte Nils Dacksén och mer än hälften av hans män hade redan hämtat sin frukost och var redan på plats runt bordet. God morgon sade Torsten och god morgon svarade de andra utan att titta upp från sina tallrikar. När de fick se Torsten så mörknade deras blickar och de sade ” nu börjar du likna någon av storfolket som vi har kämpat emot” inte så bra Torsten. Jag skall förklara sade Torsten för i nutiden så klär man upp sig så här när man vill markera något viktigt och i dag börjar ju er utbildning och det trycker jag är väl värt att uppmärksamma, därav min klädsel förstår ni. Vi köper den förklaringen men hoppas at du ser ut som vanligt i morgon, ni kan vara lugna redan i eftermiddag är den gamla Torsten tillbaka det lovar jag.
När Torsten ätit sin frukost så gick han ut för att vänta på Astrid. Straxt före klockan halv åtta så kom hon körande i sin bil och stannade framme hos Torsten klev ur bilen och Torsten gick fram och hälsade och sade välkommen till Högoställetskolan. Tack sade Astrid, var skall vi hålla till någon stans frågade hon, kör bara efter mig så skall jag visa dig så Torsten klev iväg mot det ombyggda vagnslidret med Astrid i kölvattnet. Framme så gick de in och Torsten visade samlingssalen som var tänkt som skolsal. Tror du att det här duger frågade Torsten, visst sade Astrid skicka bara ut några som kan hjälpa mig att lasta ur bilen och ställa ut borden. Skall jag ordna sade Torsten, jag hade tänkt att du undervisar halva gruppen mellan klockan 8 – 12, sedan lunch 12 – 13 och andra halvan av gruppen 13 – 17. Låter bra sade Astrid tänkte börja med lite anpassning till 2000-talet och uppföranderegler idag. Rätt tänkt sade Torsten för det är en stor brist hos mina nya vänner. Torsten sade till fyra av dackemännen som skulle börja sin skolgång på förmiddagen att hjälpa Astrid med att lasta ur bilen och sätta ut borden. Fem stora kartonger bars in i den tillfälliga skolsalen och borden kom på plats. Säg nu till era kamrater att de tar med sig varsin stol och kommer hit klockan åtta så skall vi börja. När klockan var åtta så hade tre av de femton dykt upp, de övriga ramlade in den närmaste halvtimman helt bekymmerslöst.
Ni måste passa tiden sade Astrid, det är nummer ett och ett absolut måste. En av dackemännen sade då, vi varken kan klockan eller har någon sådan tidmätare. Oh herregud tänkte Astrid, men ändrade sig snabbt till Oh Torsten, kantorsfru som hon var. Ja så har vi ju något att börja med sade Astrid skall bara kolla en sak med Torsten. Gick ut och ropade på Torsten som kom ner till Astrid vid hennes tillfälliga skolbyggnad. Tror du att du har en ganska stor klocka som jag kunde få låna av dig för min första, och säkert inte den sista, överraskning är att de varken klockan kan eller har några klockor. Ja sade Torsten jag har ju far och mors gamla moraklocka står uppe hos mig, det är nog den största jag kan få fram just nu. Den blir alldeles utmärkt kan du hämta ner den hit åt mig. Hämtar den meddelsamma sade Torsten och satte kurs mot Lillstugan. Fick upp moraklockan på axel och gick ner till Astrid med den, tack Torsten sade Astrid nu skall vi börja lära oss klockan och det vore ju väldigt bra om dina elever kunde få varsitt armbandsur som skolstartspresent, Bra förslag, jag eller Maj åker och köper klockor redan nu på förmiddagen.
Astrid som nog inte riktigt förstod vad hon åtagit sig började med att försöka få dackemännen att förstå dygnets indelning i timmar, minuter och sekunder samt att omsätta det till vilken tid klockan visade. Torsten gick in i köket för att ta sig en kopp kaffe med Maj. Stilig du är i dag Torsten sade Maj och Torsten började känna sig obekväm igen. Skall vi ta oss en kopp tycker du sade Torsten för jag tänkte be dig att åka ner till byn och köpa armbandsur till alla nyinflyttade, 31 stycken behöver vi. Skall jag ordna när jag är klar i köket sade Maj för en tur till byn passade Maj perfekt då hon brukade passa på att åka hem till sig och vattna blommorna och ta hand om posten när hon hade ärende ner till byn. Något som hon inte hade talat om vare sig för Torsten eller för Klokivar för att undvika onödiga problem.
Vänta ett slag förresten sade Torsten skall bara gå över till Lillstugan ett slag är straxt tillbaka. Inne i Lillstugan började Torsten att rota i skrivbordslådan och efter ett tag hittade han det han letade efter, nämligen checken från kommunen när de hade sålt hans hästar. Tillbaka in till Maj där han slog sig ner igen och bad om en lite påtår. Maj slog upp åt Torsten och satte sig. Jo Maj jag sade ju för ett slag sedan att du skulle få någon form av lön för att du hjälper oss här i köket, och här har jag nu den check jag fick av kommunen när de tog mina hästar och sålde dom. Ta nu den och lös in den när du ändå är nere på byn och se det som lön för de sex månader som du lovat att hjälpa oss. Men Torsten det är ju massor av pengar, vet inte om jag kan ta emot den och varför har du inte löst in den själv tidigare. Som du vet så tyckte jag att det var ett övergrepp utan like att bara ta mina fina hästar och sedan sälja dom för varken då eller senare har inga pengar i världen kunnat ersätta mina hästar.
Men nu när det åter finns hästar på gården så tyckte jag att det var en utomordentlig ide att ge dig checken som lön för ditt slit här hos oss, så varsågod Maj hoppas att du får glädje av pengarna. Oh tack Torsten sade Maj och gav honom en bamsekram vilket fick svetten att koma fram runt skjortkragen och ansiktsfärgen att närma sig panelen på Lillstugan. Här har du fem tusen till klockorna sade Torsten och gav Maj fem tusenlappar. Nu skall jag inte sinka dig mera utan gå hem och fortsätta med företagets bokföring igen. Hemma så kände Torsten att de var dags att byta om till sina vanliga kläder igen innan han skulle ta sig an bokföringen. I skolsalen gick tiden fort och innan dackemännen viste ordet av så var dras första lektion slut. När de kom upp till lunchen så stod Torsten på trappan och hälsade Astrid välkommen på lunch, när hon kom in så fick hon se Maj från Socialkontoret i full fart i köket, Hej Maj sade Astrid vad i jösse namn gör du här, lång historia sade Maj men för att göra den kort så kommer jag i åtminstone sex månader att svara för kök och matlagningen här på Högbostället. Märkligt sade Astrid, du som hade en så bra tjänst på kommunens Socialkontor, ja sade Maj men ibland sätter man sig i sådana situationer att de egna valmöjligheterna är mycket små om inte obefintliga och det har jag gjort i det här fallet. Men jag klagar inte, även om det i början kändes som ett tvång, så har jag börjat trivas bättre och bättre här för varje dag. Ja jag skall ju också hålla till här ett slag, hur länge det blir vet jag inte så vi kommer att ses ett tag framöver.
Astrid slog sig ner bredvid Torsten för att äta sin lunch. När hon ätit färdigt och var framme vid kaffe på maten så sade hon ” alla som skall komma till mig i eftermiddag på utbildning följer med mig när jag går så att vi alla kommer i rätt tid”. Javisst sade Torsten, och tog fram sitt anslagsunderlag, här har du faktauppgifterna till anslagen jag ville ha hjälp med, tror att vi kan behöva tio stycken i alla fall. Om jag hinner i kväll så har du dem i morgon annars får det bli på onsdag. När klockan var fem i ett så reste sig Astrid och sade nu går vi och en rad med Nils Dacksén, Klokivar och de övriga dackemännen slöt upp bakom henne och gick ner till den tillfälliga skolsalen.
Torsten gick ner till stallet för att invänta sina blivande ridlärare. Efter några minuter så dök de upp en efter en och Torsten sade att de kunde slå sig ner på höbalarna så länge. Jo sade Torsten inledningsvis så kommer vi att starta upp två grupper, en för rena nybörjare och en med turridning för de som har lite ridvana. Om vi tar nybörjarna så måste ni först lära dom hur man sköter en häst, trenslar och sadlar hästen för att sedan ta ut dom i paddocken och då är det viktigt att ni väljer pålitliga hästar så ingen blir avkastad första gången. När det gäller turridningen skall all kunna göra sin häst klar så dom tar ni när de är klara med sina hästar ut i terrängen i en och en halv timma ungefär. Beträffande tiden så kommer ni att lära er klockan av Astrid och få klockor av mig så att ni man hålla koll på tiden. Nu när ni har tillfälle så passa på att vänja er vid att rida med sadel då det inte är något som ni inte har praktiserat tidigare. Måste vi göra sade dackemännnen, om du är klar Torsten så sadlar vi upp hästar åt oss och tar en tur i skogen, vi kan ju också passa på att titta efter ridvägar för turridningen. Bra sade Torsten, är inte det minsta orolig då jag aldrig har träffa några som kan så mycket häst som ni. Torsten stod och tittade efter dackemännen som satte av i full galopp med sina hästar över betet och in mot skogen när Henning kom åkande med sin jeep och släpvagn.
Torsten vinkade och Henning körde ner mot stallet och stannade, klev ur och gick fram för att hälsa på Torsten, kul att du är igång med hästar igen för nu när jag lagt av med ridutbildningen så finns det säkert ett bra underlag för din ridskola. Skall vi lasta ur förresten innan vi tar och smakar på det utlovade kaffet. Tog förresten med mina huvudlag också och dom får du med på köpet, tack så mycket sade Torsten och började bära in sadlarna i sadelkammaren. Tog ett slag att få in allt i sadelkammaren men till slut så var allt på plats, kom nu sade Torsten skall vi ta oss en titt på hästarna. De gick ner till hagen och Torsten hade med sig några äpplen som han visade upp för hästarna som kom med en gång, vilken hårman de har sade Henning men fantastisk ståtliga djur har du, kan säkert avla på dom här och få fram många fina föl. Det är möjligt att jag på sikt kommer att ta upp avel igen men det är inget som är aktuellt för dagen. Var har du köpt dom förresten frågade Henning, skall säga som det är sade Torsten, fick för ett slag sedan en förfrågan från en glömd rest av ett naturfolk, som har hållit till i skogarna nere i Ydra, om de kunde få flytta in hos mig och på den vägen är det . Inga sagor för mig Torsten det vet du, du får allt komma med något bättre. Nej Henning det är ren rama sanningen och hästarna som du ser här hade de med sig. Då är det alltså inte bara en skröna som går på bygden att du blev bortrövad från äldreboendet av ett gäng vildar till häst. Nej så var det allt det gick till när jag sade upp mig från äldreboendet, fan så dåligt med whisky där förresten, sade Torsten. Precis då kom Torstens ridlärare farande i full galopp ute på ängen för att plötsligt, under full galopp byta hästar med varandra vilket upprepades ett flertal gånger, Henning tappade talförmågan fullständigt och när han hämta sig så sade han, så där går inte att göra det är fullständigt omöjligt, jag tror inte mina ögon Torsten. I samma ögonblick kom de fyra ryttarna i perfekt samlade galoppsprång över staketet till hagen och fram mot stallbacken där de redan, innan hästarna hade stannat, hade suttit av och höll sina hästar i tyglarna klara att sadla av dom. Måste få hälsa på er sade Henning och tryckte händerna på Bror, Sven Yngve och Anton i tur och ordning. Det ni gjorde ute på ängen skall inte gå utan att ramla sade Henning, det var väl inget det hart vi gjort sedan vi var barn och fick börja rida och jag kan försäkra dig att det inte är lättare utan sadel på hästen vilket var normalt när vi lärde oss att rida.
Förresten Torsten lite märkliga stövlar dina vänner bär, finns väl knappast at köpa, åtminstone inte här i byn det är jag säker på, när Torsten får höra det så kom han precis ihåg att han glömt att fråga Maj om hon fått tag i några provskor när hon var ner till byn. Tror bestämt att de har sytt sina stövlar själva när de höll till i Ydraskogarna. Kom nu Henning för nu är det verkligen hög tid för vår lilla kaffestund inne hos Maj. Kul att du är på banan igen Torsten och lycka till, du får en faktura av mig enligt det belopp vi har kommit överens om inom en vecka eller nått sade Henning medan han lät sig väl smaka av kaffet och Majs nybakade sockerkaka. Bra, jag betalar den omgående och tack för att du levererade utrusningen hem till mig. Så snart Henning druckit sitt kaffe och åkt så skyndade sig Torsten in till Maj i köket, hur gick det med klockaffären frågade Torsten? Bra här har du dina armbandsur sade Maj och lämnade över en kartong med klockorna i. En annan sak som jag glömde att påminna dig om i morse var provskor till dackemännen, kom du ihåg det. Ja då jag har ställt upp högerskorna i storleksordning på verandan så efter middagen får de prova ut sin storlek. Du är en klippa Maj sade Torsten för nu har vi koll på läget tycker jag allt, enda undantaget är personnummer till dackemännen vet inte hur jag skall få till det, ansökningsförfarande via Skattemyndigheten skulle innebära alltför många icke önskvärda frågor är jag rädd, Måste hitta på något snarast, skickade förresten iväg en ansökan om nytt släktnamn för Nils Dacke till Skattemyndigheten i dag får väl se om de beviljar Dacksén som hans släktnamn.
Ja inte för att jag ser någon lösning men jag tycker att du och jag pratar med kantorparets son Vilgot som är en hejare på datorer och dessutom har en databutik nere i byn, förresten är det inte dags att du skaffar dig en dator nu Torsten. Nämn inte ordet ens för på 70-talet hade jag en revisor som lyckades få mig att köpa en, ABC 800 hette åbäket, med vilken Tekla skulle kunna sköta bokföringen i ett nafs. Varken Tekla eller jag begrep ett dugg och inte kunde vi lära oss att använda den heller så vi förpassade den till vinden och där står den förmodligen kvar fortfarande. Så någon dator kommer inte på fråga så länge det finns papper och penna eller för den delen hammare och spik så det så. Tror annars att ett eventuellt datorköp vore ett bra sätt att få hit Vilgot så vi kunde ta ett snack med honom om personnummerfrågan.
Ny vecka och mjukstart för Friherren, om du har möjlighet så mjukstarta du också hälsar Björn Friherre af Eketorpet.
Så tar vi avslutningen också................
Jag bjöd min fru på middag, och av någon anledning tog kyparen min beställning först.
Jag sa att jag vill ha Entrecote, gärna blodig..
Är du inte rädd för galna kossan frågade kyparen.
Nej hon kan beställa själv.
